Tarot för 2017

Jag har ju börjat lägga tarot. Det ger mig en chans att reflektera och fundera. Kortens mening bollar jag mot min egen tanke om livet och jag finner ord att beskriva händelser med.

Jag lär mig genom att på nätet följa folk som lägger tarot lite mer seriöst och fick således koll på en års-läggning av korten.

Jag ser den förändring som korten visat mig innan fortsätta. Det förvånar mig inte, mycket sker just nu inombords som måste bli till handling, det är nästan oundvikligt. Mitt ”led-kort” – The Hanged Man – handlar om att se sitt liv ur ett annat håll och verkligen vända på perspektivet, men det är även att villigt offra sig för en förändring men att samtidigt avvakta lite. Hänga där en stund.

Nedan följer en snabb översikt med länkar till djupare förklaringar. Jag tänker inte själv reflektera så mycket nu utan återkommer nog till läggningen allteftersom året går.

Januari – Ten of Pentacles – Att komma i mål, komma till ro, få känna stabilitet och trygghet primärt i relationer men även ekonomiskt.
Februari – The Devil – Att vara frivilligt låst till sina egna begränsningar och måste inse behovet av att bryta kedjorna. Kan finnas ett beroende som behöver brytas, alternativt ett beroende till materialistiska saker eller inkomst som måste släppas.
Mars – Six of Swords – Att lämna någonting bakom sig för en bättre framtid. Inte ett glatt farväl men ett nödvändigt. Släppa den jag brukade vara och bli den jag mår bra av att vara. Använda logik och mental skärpa.
April – Eight of Swords – Fångad i egna tankar och behöver ändra perspektivet för att se en väg ut. Bör avvakta med att agera innan jag ser hela bilden och kan använda både känslor och huvudet utan att de förvirrade känslorna tar över. Kan även vara så att andra människor inte vill det jag vill och att jag måste stå upp för min egen väg.
Maj – The Empress – Våga möta min feminina energi, låta mig uttrycka mig själv. ”Föda” fram en idé som burits en länge stund. Natur, moderskap, vårdande. Att omges av kärlek.
Juni – King of Swords – Ledarskap genom intellekt och beslutsamhet. Vara bestämd, ta beslut, våga framstå som osympatisk om så behövs. Kan också vara en utomstående som kommer med hjälp.
Juli – Ace of Chalices – Bli erbjuden en möjlighet till lycka och en känsla av fullständighet. Hitta en själsfrände, vänskap, fred och förlåtelse.
Augusti – Five of Swords – Ha sårat andra, vinna en konflikt men ändå vara en förlorare. Alternativt behöva såra andra i en kamp för mina egna övertygelser – men är det värt det? På något sätt att förlora en strid, men kortet ger mig chansen att försöka välja mina strider och tänka till.
September – Ten of Chalices – Lycka, glädje, tillfredsställelse; speciellt i relation till nära och kära. Att vara på det klara med personliga övertygelser och få känna att jag lever efter dem.
Oktober – Three of Swords – Smärta, förlust, svek och förräderi. En chockartad upplevelse och att jag förlorar något eller någon. Kortet talar även om de förändring som sker efter en sådan händelse, att det behöver ske för att jag ska växa som människa. Det kan även vara ett val jag gör, där jag sörjer det jag inte väljer och att mitt val får tuffa konsekvenser. Jag ska sörja, men våga gå vidare.
November – The Tower – Omkullkastning, chockartad fysisk förändring. Det jag trodde var en trygg grund är byggt på falska förutsättningar. Hur var jag så naiv? Sömnlösa nätter, sorg, depression, ilska och tårar. Även mitt yttre jag kan falla, om jag har satt upp en fasad och murar kring mitt inre, sanna jag. Det kommer inte gå att gömma mig längre.
December – Six of Wands – Framgång, lycka och seger. Att publikt ses som en framgångsrik och lyckad person. Att få känna sig stolt över sina framgångar.

För hela året – The Hanged Man – Våga avvakta, vänta och se. Inte agera för att se nya möjligheter komma istället. Behöver stanna upp och se över vad som får mig att känna mig fastlåst, jag behöver känslomässigt släppa taget. Bli mer sårbar för att förändras till det bättre. Att ta sig tiden att tittat inåt för att sedan agera utåt. Jag hänger ju ändå bara där. Behöver fundera på vad jag kan offra i det lilla – pengar eller tid – för att nå en större, spirituell vinst.

Det ser verkligen ut som ett omtumlande år. Oktober och november känns verkligen illa ut, men jag gläds åt decembers möjliga framgångar. Intressant är att jag tycker att The Hanged Man passar för året, det verkar verkligen handla om att fundera inåt samtidigt som en massa händer utanför som kräver att jag tar ställning och funderar ett varv till. Undrar hur jag ser på den här läggningen framåt slutet av året?

Får nästan något religöst i blicken

Jag är inne i en starkt spirituell period. Det är som att jag låter själen få flyga fritt och jag letar efter en hamn att låta den landa i. Livet är jätteflummigt just nu och jag låter mig följa med. Jag funderar på religion och tro, på behovet av andlighet och att se världen för mer än bara det ögat tar in. Jag vill nästan gå barfota i skogen bakom huset, jag vill stoppa fingrarna i jorden, jag vill stå under fullmånens sken och andas kylig nattluft. Jag kommer nog inte göra det men tanken roar mig. Hjärtat söker något, en större förklaring till alltets tillstånd och jag hittar mina små svar här och där. Jag vrider och vänder på barndomens intryck – från söndagsmornarna i kyrkan till alla böcker jag läste om starka kvinnor och en religion baserad på kvinnokraft.

Kan man skapa en egen religion? Blåsa liv i gamla föreställningar? Skriva en kalender för året utifrån en religion som baserar sig på en blandning av nordisk mytologi och typ… Avalons dimmor? Prata månens cykler, fira blot, tro på reinkarnation och räkna arv på mödernet. Nu finns visserligen Forn Sed, men hur feministisk den är har jag ingen aning om.

Jaja, det där är frågor för sen. Nu tänder jag ljus, låter min rosenkvarts laddas i månljuset och planterar enligt månens faser. Låter själen få sitt, innan huvudet kliver in.

Moon in cancer

Månen har stått i Kräftans stjärntecken nu i dagarna. Fullmåne i natt. Jag och Stora är födda med månen i kräftan, så vi blir båda påverkade. För mig innebar dessa dagar ett extra fokus på hemmets sysslor (som klänningen jag syr till Stora) och närhet med mina små. Efter många stökiga nätter sov jag i deras rum och låg och tittade på dem när de sov så tryggt och lugnt. Drömde märkligheter, åkte till jobbet med månen framför mig medan natten sakta försvann. Jag låter mitt inre ta mycket plats, blir mjuk i kropp och själ. Det kanske mest är flum, men jag gillar det. Att få ha något nästan religöst över verkligheten och vardagen. Att det är mer än det jag ser. Så att ta lite extra tid med min förstfödda dessa dagar när både sol och måne står i hennes tecken kändes väldigt bra.

Äldsta kanaliserade sin månenergi med att uttrycka kräftans humörsvägningar. Vi rådde bot på dagishämtningens skrik och ilska med att göra kokosbollar. Även lillasyster, med sin sol och måne i Oxen, uppskattade tilltaget.

Syndabekännelse

Världen tränger sig på. Jag snuddar vid nyheter som får ett avgrundsvrål att växa inom mig. Som får mig att vilja begå våld mot de som förvanskat sin rätt som människa och blivit monster. 

Jag faller i skuld, i någon sorts arvssynd. Att om jag ingenting gör så är jag lika skyldig. Jag har syndat i tankar och ord, i gärningar och underlåtelse.

Om jag, som är priviligerad, inte försöker ändra världen, vem gör det då? Jag balanserar mellan förkrossande skuldkänslor och att se det positiva i att de får mig att agera. Vill inte ha en värld där utnyttjande finns. Från det som jag bär skuld till – kläderna jag bär sys av en medmänniska och jag vet inte hur hon mår, hur produceras maten jag äter och leksakerna jag köper till mina barn – till det som jag endast bär skuld i av underlåtelse.

Detta är min skuld, min stora skuld. Jag lägger handen på hjärtat och minns barndomens böner och religionens förmåga att skapa tid för reflektion. Då var det bara ord, som vuxen fylls de med innebörd och blir en uppmaning. Jag må inte se mig som aktivt troende, men i denna gemenskap finns en styrka och en historia av medmänsklighet. Jag måste få hamna i ett sammanhang, få känna att önskan om en medmänskligare värld har funnits länge och fortsätter finnas. För skriket och oron inombords är så stark och jag behöver något som kan lugna den. Lugna mig.

Därför ber jag den saliga Jungfru Maria…

Mycket styrka finner jag i systerskapet. Bland andra mammor som fostrar nya medborgare, bland feminister som diskuterar och funderar och kämpar, bland kvinnliga artister som gör som de vill och i det handarbete som ansetts tillhöra den kvinnliga sfären – det blir för mig ett verktyg mot patriarkatets kapitalistiska värld.

Jag balanserar mellan skuldens tyngd och ilskans styrka. Hittar sällan balans men fastnar i alla fall inte bara i ena lägret. Det ska gå. Jag vill bygga en värld där mina barn inte ska behöva ärva samma känsla av skuld. Vi måste bryta cykeln nu.

Jag bekänner inför Gud allsmäktig och er alla att jag har syndat i tankar och ord, gärningar och underlåtelse. Detta är min skuld, min stora skuld. Därför ber jag den saliga Jungfru Maria, Guds änglar och helgon och er alla att be för mig till Herren, vår Gud.

Dagarna mellan nyår och nytt år

Det är som ett litet eget universum, dessa dagar. Vi firade nyår med fina vänner som tog det med ro att vår äldsta kräktes och toksomnade 22. Att deras minsta inte ville sova och de gick ut med vagn eller vaggae hemma var inget problem för oss. Lugnt, intensivt.

Dagarna härefter har varit sega. Vi sover länge (allt mellan 08 och 10, bättre än 06 som varit mina barns normala). Vi försöker få in utevistelse och eld i öppna spisen då och då. En kopp te och goda samtal. Jag finner stor glädje i det lilla, viker lite tvätt och syr ett förkläde. Mår bra, laddar inför en ny jobbtermin och vår i trädgården. Möter 2017 i min takt.

Med önskan om ett gott 2017

Det finns mycket jag vill skriva och säga. Tankar, ord, planer. Men det får bli till handlingar 2017 – jag får visa istället. Har precis nattat jättetrött 4-åring som kräkts av all mat och lek. Ska gå tillbaka till de vuxna, äta ostbågar och invänta tolvslaget. Invänta ett nytt år, som bara kan bli bättre än det här.

Med önskan om ett varmt och kärleksfullt 2017! Vi ses!

4 år

Morgonen 29:e december 2012 förändrades mitt liv och ett nytt såg dagens ljus. Jag kan inte med ord beskriva den upplevelsen det innebär att få vara mamma och vilken resa det tar mig med på. Så jag ska inte ens försöka. Allt jag kan säga är att jag idag känt en stor tacksamhet, enorm glädje och evinnerlig kärlek. Att få ha en fyråaring – vilken ynnest! Att få ha just denna fyraåring i sitt liv – så fantastiskt! Tack K, för att jag får vara din mamma.