Vi ska städa

Sommarens bästa mål kan vara det om att gå igenom rum för rum för att städa och röja. Vi har inte bara mycket saker, vi har också rum som fyller flera funktioner vilket skapar kaos.

Jag har läst en hel del om att städa och skapa ordning, jag gillar sånt. Men ett tips jag missat är att göra listor på vad jag vill ha i varje rum innan jag börjar röja. Så i hallen har jag skrivit 1x mössa, vantar, vindjacka, regnjacka, kappa, tjocktröja, kängor, gummistövlar, sneakers och finskor per familjemedlem. Allt som blir utöver det ska hamna i bra förvaring eller slänga/skänka vidare. Så gör man så för varje rum. Tror det kan hjälpa en bra bit på vägen! Så får vi ta och beta av hela huset under hela semestern. Jag vill ha ett mindre stökigt hem!

Vill ha sommarlov

Bilder från sommaren 2016

Nä, nu vill jag ha sommarlov. Fast tyvärr mer på det där tonårssättet än som småbarnsförälder. Jag behöver lite mindre ansvar för små varelser och mer tid för spontana infall.

Jag gillar föräldralivet i stort – mina ungar är roliga och ganska påhittiga. Problemet just nu är att jag i mitt föräldraskap eftersträvar att göra saker med barnen och just nu… är det svårt. För att ”göra saker” är för mig att häftpistola nät till kaninburarna, städa burarna, rensa ogräs, planera och plantera i trädgården, lista ut hur man spinner på spinnrock, osv. Allt svårt med yngre barn. Jag hoppas vi kan ha kul väl de blir äldre! För jag tror jag kan vara ett roligt päron till barn med lite bättre säkerhetstänk. Eller som kan bre sin egen mackar jag glömmer lunch. 

Fast än är det kontorsdagar med kaffe i solen och sen jobb vid datorn. Och en längtan efter lediga dagar när jag blir galen på mina barn!

En liten veckas semester

Processed with VSCO with a4 preset

Processed with VSCO with a4 preset

Processed with VSCO with a4 presetProcessed with VSCO with a4 preset

Processed with VSCO with a4 preset

Processed with VSCO with a4 preset

Processed with VSCO with a4 preset

Vi åkte på semester till ön med rosornas stad. Barnen fick gå på blåsig stenstrand, vi vuxna fick filmkvällar i sängen och hela familjen fick njuta av middagar med vänner. Jag har läst lite böcker men glömt läsa bloggar. Den där ön blåser igenom mig, dess flacka landskap ger mig översikt och insikt som jag bär med mig över havet, hem till mina bondbönor och kaniner. Jag imponeras av hur ett helt rike kan rymmas på en ö, hur mycket som är lika fastlandet och hur mycket som ändå är dess egna arv och kultur. Ho är vacker, på ett intensivt sätt, den där gutarnas ö.

Drömmen om att hjälpa andra

När jag var liten hade jag svårt att få vänner. Vi var en alldeles för liten klass och de vuxna runt omkring tog inte ansvar för en ganska giftig stämning som fanns i vår grupp. Först i högstadiet upptäckte jag min förmåga att kunna möta andra genom att bryta mig loss från min umgängeskrets och istället finna likasinnade som inte gick i min klass.

Men bilden av att ha svårt att möta och få bli vän med andra har jag burit med mig. Många idag skulle nog beskriva mig som öppen och mötande, men bilden inombords kan verkligen skilja sig. Däremot har jag på senare år blivit mer och mer varse min utåtgående och sociala sida. En del i den utvecklingen är mitt beslut att bli sjuksköterska, som jag skrivit om tidigare. Jag vill verkligen få knyta an till andra, få möta dem och deras behov.

Det är en stor karriärsförändring men innan den så fanns en annan tanke. En som inte riktigt blev av för jag fann ursäkter (”det passar nog inte mig”, ”nä, jag kan nog inte möta folk rätt”, ”tänk om jag inte är empatisk nog?”). En tanke som jag inte riktigt har kunnat släppa men som nog behövt tid på sig att mogna.

Att bli doula. Att få stötta och stödja blivande föräldrar i det stora att sätta sitt barn till världen. Att få ge dem verktyg och ord för att kunna skapa sin förlossning. Tänk, att få vara det stödet!? Vilket mäktigt sätt att få möta en annan människa!

Så igår anmälde jag mig, snart ska anmälningsavgift betalas och i höst blir det två helgers utbildning. Det skrämmer mig något enormt, detta ansvar. Men det gör mig också helt fladdrig i magen och fylld av längtan. 

Och jag ska ta den lilla 7-åringen som blev sist vald i handen och visa att hon en dag kan finnas där för andra, så som folk senare i livet skulle finnas där för henne.

Det kan verka som en liten sak, och än vet jag inte hur det faktiska arbetet kan tänkas bli, men för mig är det ett stort kliv. Jag som nyss ville ha sommar längtar redan till hösten – känns som att mycket kommer ändras då och mycket ska jag få lära mig. Äntligen!

Som en bonde på villatomt

Helgen! fantastisk, intensiv, underbar! Vi körde loss redan på fredagen med att dra till andra sidan stan med kommunala medel (tog två timmar enkel resa), lek med vänner och alla helt slut i säng. Lördagen var trädgård, handla mat och bjuda vänner på middag. Igår städa bur och hänga.

Det har varit en helt perfekt helg. (Ja, förutom att söndagens lek ställdes in pga sjukdom hos kompisfamiljen men vi hoppas pÃ¥ bättre lycka nästa gÃ¥ng – men idag är jag sjuk sÃ¥ det var väl tur att de inte kom och smittades av nÃ¥t)

För att lite fortsätta pÃ¥ mitt förra inlägg om att försöka komma fram till vad man vill med sitt liv – bÃ¥de stora mÃ¥l och vardag – sÃ¥ har jag haft svÃ¥rt att se min drömvardag. Jag har tänkt pÃ¥ saker som att flytta (kan bli billigare boendekostnader, mer natur, mer tid, osv), att gÃ¥ ner i arbetstid (mer fritid och tid för vardagsfix som ger mer tid för barnen) eller ett intensivare och mer högavlönat jobb (kanske är det intensiteten pÃ¥ ett jobb jag saknar, att fÃ¥ vara bra pÃ¥ det jag gör?). Ja, du förstÃ¥r.

Men det jag saknat är en röd tråd i alla tankar. En grund att bygga allt på. Mycket har rört färdiga mål men inte resan dit. Som att vilja ge ut en bok men faktiskt inte gilla att skriva. Det blir en massa planer som jag aldrig egentligen vill sjösätta.

Den senaste veckans tidiga mornar men även helgen har gett mig tydligare vägledning. Jag har alltid dragits till livet ute på landet men gillar ändå stan. Att bo där jag bor borde således vara perfekt men jag har haft svårt att hitta min plats. Men nu finns ett flöde jag gillar.

Vi gör saker hemma på tomten och i huset, det händer alltid nåt och när gästerna kommer har jag precis tvättat händerna efter ännu en vända med kaninerna. Senare under kvällen tar jag vinglaset till växthuset och planterar snabbt om lite brysselkål medan jag har koll på lekande barn.

Jag stannade upp. Tittade mig omkring och konstaterade: att besöka oss är som att besöka en gård. Liten, på en villatomt, men ändå. Det finns djur, odlingar, barn och alltid nåt på gång. Det är inte en grön gräsmatta och barnleksaker. Det är det också, men även halm, täckodlade bäddar, ett halvfärdigt kaninhägn, ett barn i skogen och ett på studsmattan. Det finns en känsla av liv som jag gillar och som jag måste ta med mig framöver. Att flytta mitt under småbarnsåren har varit en stor omställning, men jag tror att jag börjar hitta balansen. Nu ska jag även få till en känsla, en grund när jag lämnar mitt hem. För att ha ett jobb, det vill jag. Jag har tänkt många tankar runt vårat samhälles behov av att alla arbetar och jag kan värja mig mot tanken. Men jag kan också se mitt eget behov av att få gå till en arbetsplats och lite av det kan man läsa i det här inlägget: Min plats i samhället.

Nu ska jag kurera mig med fler avsnitt av ”Double Your House for Half the Money” och kaffe! Vad gör du idag? Och hur fungerar din vardag? Som du vill eller behöver du ocksÃ¥ hitta den där känslan?

En vecka med angorakaniner och ny morgonrutin

Min arbetsvecka är nu slut då jag är ledig imorgon. Barnen och jag åker och leker med vänner en sväng, sen hoppas jag på helg hemma med vänner som kommer till oss. Passar mig utmärkt!

En annan sak som passar mig utmärkt är min nya morgonrutin.

Jag har länge känt att mina dagar springer iväg utan att jag riktigt hinner njuta. Jag kan inte vara helt ensam i den känslan..? Så jag satte mig häromveckan och funderade på en Perfekt Morgon. Först en utan verklighetsförankring, en som baserade sig helt på drömmar. Så plockade jag in den i min verklighet och det visade sig att det var helt applicerbart.

Det jag drömmer om är kaffe i lugn och ro medan jag väcker trädgården. Jag pratar med mina kaniner, klappar och gosar med dem. Byter halm i toalådan och lägger den på odlingarna. Tar mig till växthuset och kollar läget, planterar om och skördar om det behövs.

Den här delen var ju inte svår att göra verklig. Jag får gå upp 05 och sedan är det in för dusch och väcka barn och dra igång. Just denna vecka har det också varit ganska kallt, men det vänder ju snart. Så nu har jag gått ut 4 mornar och druckit kaffe och donat. Helt perfekt!

Jag tycker visualisering är ett mäktigt verktyg. Jag använder mig av en massa trix, från att pinna fina bilder på pinterest till att läsa bloggar och sedan fundera på om det liv som beskrivs skulle passa mig. Jag plockar pusselbitar, slipar om dem och lägger min bild.

En morgon kan verka som en liten del i ett helt liv men den är en början. Genom att skapa en start pÃ¥ dagen som passar just mig fÃ¥r jag energi och hinner vakna pÃ¥ ett sätt som lägger grunden för en bra dag. Och vet ni – vi har varit pÃ¥ förskolan precis innan 07 varje dag. Vi som annars kunde komma 07.30 och dÃ¥ med en väldigt stressad mor… Helt annat nu. Däremot missade jag Lillasysters utvecklingssamtal men det beror pÃ¥ lite andra faktorer som säker kommer i eget inlägg.

Det finns de som börjar dagen med träning. SÃ¥ har jag ocksÃ¥ gjort och det passade dÃ¥. Men idag blir det bara ännu ett stressmoment som ”ska hinnas med”. Morgonen i trädgÃ¥rden vill jag hinna med. Jag längtar faktiskt upp och ut!

Träningen lägger jag nu gärna på kvällskvisten. De kvällar maken nattar tar jag en runda i skogen. Det blir då ett sätt att göra av med sista energin och andas frisk luft innan jag kryper ner. Även detta har jag visualiserat och funderat kring. Att jag vill träna och röra på mig, men i vilken form behövde jag anpassa till mig och vad som ger mig glädje. Slipa på min pusselbit.

Gör du något liknande? Har du kommit på något som förvånade dig och som visade sig passa perfekt? Finns det något du vill prova på?

Angorakaniner -ull och mys!

De är här nu. Våra små ullbollar, tre små angorakaniner. Döpta av Storasyster till Jack, Ärtan och Rapunzel. De är strax över 8 veckor gamla och vi hoppas de ska trivas. Vi bygger ett mindre hägn runt buren och en ordentlig beteshage ska fixas.

De är köpta av en kollega till mig som klipper deras ull för att spinna, vilket är min intention också. På så sätt passar kaninerna väldigt bra in i vårat hem; de blir utomhushusdjur för barnen att växa upp med, de blir ullproducenter för mig och deras använda halm läggs i köksträdgården som täckmaterial då jag täckodlar. Ja, och sedan äter de såklart blast och bladgrönt som trädgården producerar. Ett finfint kretslopp på en villatomt.

Det kan verka märkligt, men för mig är det viktigt att mina hobbies liksom hänger ihop. Jag ska inte behöva ta mig tid från en sak för att göra en annan, precis som jag på samma sätt inte nödvändigtvis vill ta mig hemifrån för att utöva en sport eller ha Egentid, utan jag vill gärna kunna göra en massa hemma och med barnen. Att vi gör saker tillsammans. I det blev angorakaniner ett perfekt inslag och ett välkommet tillskott. Samt att maken nog är glad över att jag inte sagt ja till en katt, för då hade han nog satt sig på tvären rejält. Angorakaniner kan han ändå se en poäng med, samt att de bor i bur.

Själv är jag galet peppad på livet med angorakaniner! Jag ser redan fram emot att på mornarna gå ut och ge dem mat och vatten medan jag väcker trädgården och sedan efter jobbet hälsa på dem igen. Att få gosa, krama och klappa en kanin är väldans avslappnande och jag hoppas de ska ge både mig och barnen energi. Lovar att skriva mycket om de här krabaterna!

Det magiska året

Vårat år är fullt av högtider och deras ritualer. Det är påsken med sin hare och äggjakt, det är midsommar med dans. Har du nån favorit? I mitt liv har det oftast varit påsken, för mig symboliserar den verkligen gemenskap och ljus. Men de senaste året har jag mer börjat luta åt de mer magiska högtiderna.

Ok, man kan kalla de hedninska, men jag gillar magiskt. Jag tror det är frÃ¥n wicca det moderna Ã¥rshjulet kommer sÃ¥ visst kan en hävda att det inte är urnordiskt eller att det inte är helt ”genuint”. Men den diskussionen kan man ju ha om säg Allhelgonaafton vs Halloween. Jag kommer här redogöra för mina tankar kring de olika högtiderna och hur jag väljer att fira, vill man veta mer exakt om allt finns google. Det jag inte heller gÃ¥r in pÃ¥ här är hur mÃ¥nga av vÃ¥ra gamla högtider (blot) har sedan omformats till de kristna högtiderna vi firar idag.

Vi har precis lämnat ett sort firande bakom oss – nämligen Beltane som firas runt 1 maj men som jag själv valde att fira i form av Valborg, vilket ju är sista april. Tror det är mer en försommarfest i den keltiska kalendern, men här brukar det ju fortfarande vara ganska kallt. Högtiden handlar om att elda bort det gamla som vi inte vill ha med oss in i den nya sommaren samtidigt som det firar att vÃ¥ren nu verkligen är pÃ¥ väg. En fruktbarhetshögtid, som de flesta pÃ¥ den här sidan hösten.

Ã…ret började annars med Imbolc eller ”Ljusfest” runt 1a februari. Inom kristendom är detta känt som Kyndelsmässoafton. För mig personligen är det fortfarande väldigt mycket vinter dÃ¥, men tänker mig att jag framöver ska fira det med att börja planera Ã¥rets sÃ¥dd, städa ur det som gÃ¥r vad gäller växthus och pluggbrätten för försÃ¥dd. Jag brukar börja försÃ¥ efter allahjärtansdag, sÃ¥ det blir lagom. Därefter är det Ostara, eller vÃ¥rdagjämning. Själv firade jag det genom att bygga ett litet altare med vÃ¥rtema.

NÃ¥väl, efter vÃ¥ren kommer sommaren. Och med den midsommar! Faktiskt en ”liten” högtid inom wicca, men knappast för oss! Det är egentligen sommarsolstÃ¥ndet, sÃ¥ i Ã¥r blir det den 21 juni, inte 23e som är midsommarafton enligt kalendern. SÃ¥ har vi första augusti och brödfesten eller Lammas. Här firar man den fösta skörden för sen i september firar man höstdagjämning, även om det är ett ”mindre” firande. Därefter blir det senhöst, nästan vinter med Samhain/Halloween/Allhelgona innan midvintern kommer med sin Yule/jul/midvinter/vintersolstÃ¥nd (den kortaste dagen pÃ¥ Ã¥ret) och sÃ¥ den 24/12.

Så för min del ser väl året som kommer ut såhär
21/6 РMidsommar/Sommarsolst̴nd
23/6 – Midsommarafton
1/8 РBr̦dfest, enklare sk̦rdefest f̦r att fira den f̦rsta sk̦rden
22/9 – Höstdagjämning, firandet av skörden och välkomnandet av hösten
31/10 РF̦rm̦dranatt
4/11 – Allhelgonadagen
21/12 РVintersolst̴nd
24/12 – Julafton
1/2 РLjusfest, f̦rbereda f̦r s̴dd och v̴rens ankomst
30/4 – Valborg, eldfest

Till allt detta kan man även koppla astrologi dels genom att läsa himlakropparna men även att se till mÃ¥nens faser som en representation av gudinnans tre delar; jungfrun, modern och den gamla – vilket ocksÃ¥ finns Ã¥terspeglat i Ã¥rets blot. Jag kommer absolut att skriva mer om det. Ska även skriva mer om ritualer kopplade till högtiderna. Har du nÃ¥gon egen ritual för att fira vÃ¥rens ankomst? Har du funderat pÃ¥ de gamla högtiderna vi haft här i norden?

Hur hittar du tid att tänka på annat än vardagen? Om intution och magkänsla.

Mornarna är en övning i arbetsuppgifter som avlöser varandra; du ska ha kläder, barnen ska ha kläder, hinna dricka en nödvändig kopp kaffe i farten, iväg med alla, du äter frukost pÃ¥ bussen efter lämning. Sen är det jobb och därefter hämta igen för att administrera kvällen. Med tur somnar barnen innan 20 och du hinner kolla en halv film innan du somnar i soffan – eller nÃ¥n av barnen vaknar igen. Känns igen. Eller sÃ¥ är du hemma pÃ¥ heltid med barn som inte lämnas pÃ¥ förskolan och inte Ã¥ker du till jobb och kan hinna gÃ¥ pÃ¥ toa utan sällskap. Att hinna tänka efter är inte det lättaste.
Kanske måste det inte vara det mest prioriterade här i livet, det där inre livet. Men det är fasen inte helt fel att ha lite sätt att koppla på magkänsla, intution och lämna all den vanliga administrationen och kaoset i livet.

Att vara i synk med magkänsla och intution är viktigt för att få med sin själ i logiska beslut. Hur många av oss har inte valt något som på papper är helt rationellt för att sen ha ångrat oss när känslan kommer ikapp? Eller valt något av känslomässig panik, för vi inte når de känslor som lugnar oss och hjälper oss koppla på hjärnan?

Själv har jag små tricks i vardagen. Innan jag ska göra något som känns nervöst eller om jag upplever kaos i hjärnan brukar jag visualisera att jag är ett träd. Rötterna ner i marken, huvudet/kronan mot himlen. Det grundar mig något fantastiskt. Det är väl motsvarigheten till ett djupt andetag men funkar bättre för mig. Jag stannar upp lite, finner min balans.

Att hitta magkänslan gör jag genom en kort meditation. Ja, man kan meditera lÃ¥nga pass men jag har sällan tid till det. Jag stänger ögonen och känner hur jag fokuserar inÃ¥t, nerÃ¥t. Ofta slappnar kroppen, och speciellt magen, av. Har jag dÃ¥ nÃ¥got jag mÃ¥ste ta ställning till sÃ¥ visualiserar jag utgÃ¥ngen av de olika valen. Knyter sig magen vet jag svaret…

Att låta sin känsla för saker och ting ta plats är viktigt. Jag litar mer och mer på min känsla/intution nu som förälder. Mer och mer vet jag vad som är rätt för mig och min familj och vågar stå för det. Jag möter också mina barn mycket med känsla. Utifrån det kan jag ena dagen tydligt stoppa min dotter i hennes utåtagerande, för att nästa dag lugna henne med kramar. Den tredje dagen får hon leka av sig ute. Det handlar om hennes humör, min intution och känslomässiga målbild. När det fungerar är det fantastiskt smidigt. När jag inte orkar eller vi inte kan mötas blir det kaos. Men sådant är ju livet!

Genom mina små, vardagliga övningar och tankesätt blir jag bättre på att tackla större beslut och oroligheter. Hur gör du? Har du små sätt att finna lugn eller tar du dig tid för längre meditationer, dagboksskrivande eller tysta promenader?

Sista skörden – dokumentär om jorden


Länk till Svt Play. Se den. Se den nu. Läs sedan Björn Forsbergs Omställningens tid. Få panik, bryt ihop och kom igen.

Jag kan skriva spaltmeter om industrialisering och konsumtionssamhällets förstörelse av allt från mat till kläder. Kommer inte göra det just nu utan uppmanar till informationsinhämtning.

Därefter måste vi alla göra bättre val. Man hade ju kunnat hoppas att de som är förtroendevalda för att jobba med en bättre framtid hade gjort det, men nu är det som det är. Vi privatpersoner måste, om vi kan, odla mer och mer eget. Vi måste också göra oss omaket att lära oss var det vi köper kommer ifrån. Hitta en gård nära dig som odlar långsiktigt och ekologiskt, eller uppmuntra din mataffär att ta in därifrån. Vi måste göra något nu. Vi kan fortfarande göra något.