Min plats i samhället

En sak jag bär med mig från min karriärsrådgivning som jag precis genomgått är att fråga mig lite om min plats i samhället. Det kan låta märkligt, men alltså såhär; jag har ett hem jag verkligen gillar. Jag har mina två halvgalna barn, en mer sansad make och en trädgård jag försöker odla i. Jag vill renovera mitt hem, spinna garn och gosa med kaniner. Åka och bada, dricka vin med vänner och åka skidor. Jag har noll problem med att vara ledig, jag roar mig!

Men vi lever i ett samhälle som kräver att jag arbetar får att betala av husets räkningar. Jag vill också vara en del av samhället, ha kollegor och hitta min plats i allt det där. En sak som jag behövde fundera kring nu nyligen vad just min roll i allt är. Vem vill jag vara, hur vill jag att folk tänker kring mig, vad är viktigt för mig väl jag lämnar huset? Att ställa de frågorna gjorde att jag kunde sluta tänka på VAD jag gör och mer på VARFÖR. Samt separera det från hemmets Astrid då hon agerar inom en familje-ram som kräver att vissa uppgifter löses. Då utgår jag mycket från de uppgifterna och den vardagen istället får djupare och bredare. För när ett hem ska funka blir det väldigt mycket mer fokus på VAD än just VARFÖR.

Det som återkom i min rådgivning var värdeord och beteenden i olika former, men med samma innebörd. Jag vill vara behjälplig. Jag vill hjälpa. Jag vill vara en sån man får stöd och tröst hos, jag vill peppa människor – och organisationer – till förbättring och nödvändig förändring, jag tror på allas inneboende potential och har en i grunden väldigt positiv syn på världen och människorna i en den. Mycket av det jag arbetat med har varit hjälp och stöd på något sätt – som assistent, handläggare och allt-i-allo.

Däremot så kände jag att det inte… var nog? Inte var helt rätt. Jag kan absolut ta de rollerna men här fanns dålig möjlighet till specialisering (vilket motiverar mig, jag gillar att lära mig på djupet om saker och ting) får då blev inriktningen mer de IT-system vi har, eller hur vissa avdelningar funkar och på så sätt ge stöd. Genom att titta på mina värdeord, men också hur jag vill jobba och med vilka sorters människor och chefer/arbetsplatskulturer, så landade jag på… vården.

Jag har nu sökt till sjuksköterskeprogrammet. Det är en del som ska klaffa, inte bara antagningsmässigt, för att det ska bli av redan till hösten men som jag längtar!

Får en gångs skull känns det väldigt rätt. Ibland tvekar jag, men så läser jag nån sjuksköterskeblogg eller sneglar på utbildningsprogrammet och inser att det här är verkligen helt rätt. Jag är väl medveten om en mängd problem med vården och att syrror inte har det lätt. Men det ger mig möjligheten att lämna mitt hem får något som känns viktigt får mig. Som inte gör att jag undrar varför jag inte är hemma med mina barn, min man och köksträdgården. Jag är ute och bemöter, hjälper och stöttar mina medmänniskor. Förhoppningsvis i ett team med likasinnade.

Att hitta hit har varit lite snårigt. Funderar på ett litet tips-å-tricks -inlägg senare. Om jag nu hinner, jag är verkligen ingen kontinuerlig bloggare! Och vassego för selfie-spammet därovan. En riktig fredagspresent!

Gör egen body butter!

Gjorde lite infusioner för några veckor sen som stått i växthuset och dragit. Körde rapsolja och ett te jag tycker luktar gott (men inte ville dricka), en på pepparmint och en på mynta.

Därefter googlade jag snabbt fram ett recept på olja och sheasmör. Shea hade jag nämligen i kylen sen jag gjorde tvål för över ett år sen. Då hamnade jag på Organicmaker och deras kallvispat bodybutter.

Bara att sätta igång! Och sen ser köket ut som ovan. Inte hittade jag köksvågen utan fick höfta och samtidigt som oljan silades dubbelkollade jag receptet. Sen skulle middagen lagas medan jag vispade ingredienser. Efter maten (medan kvällens ägg kokades) vispade jag lite till och la upp på byttor. In i kylen och nu har de hamnat i lite mer insta-vänliga askar.

För det är ju sÃ¥här det är. Jag har inte en timmes egentid när jag stÃ¥r i ett rent kök och lägger ingrediens till ingrediens och skapar magi. Utan det är sÃ¥här det ser ut för det mesta. Mellan Ã¥ngkokt broccoli och bortglömd kyckling i stekpannan. 2-Ã¥ring som absolut ska gÃ¥ ut fast det är kallt. Vilket hon kommer pÃ¥ och jag fÃ¥r dra pÃ¥ mössa (fast inte den mössan) och alla skor ska testas och sÃ¥ ska jag gunga henne. FÃ¥ av maten frÃ¥n plattan och vispa bodybutter. Äta och avsluta. Kaos är det, och nog blir jag stressad men att sen ha det där hemmagjorda ger mig sÃ¥ mycket att det fÃ¥r vara sÃ¥. Precis som den hemlagade maten är värd tiden, mot att äta köpe-pizza varje dag. Det ger mig och förhoppningsvis barnen nÃ¥got, även om det kanske inte är just lugn och ro i vardagen…

Veckans googlingar har annars varit putsnät, saturn returns, att mata kaniner naturligt och how to teach children to crochet. Min hjärna studsar verkligen en hel del! Kul!

Trädgårdsmässan 2017

Jag lyxade till det och åkte på trädgårdsmässan i år. Det var inte helt planerat utan jag insåg helt plötsligt att det var dags, att det fanns en hel del jag var intresserad av och att jag inte hade möten på torsdagen. Sagt och gjort, iväg blev det.

Vad roligt det var! Jag lyssnade på 4 föredrag, gick och handlade 16 påsar frön hos Impecta, köpte kryddor vid Plantagen, luktärter och bokashi (har suttit och kollat youtube typ hela kvällen)! Så himla glad över det inköpet, jag måste verkligen komma igång med jordproduktion. Har lite panik över att få igång det ute på friland.

I bokväg blev det Häxans trädgård, lyssnade på Hellas föredrag efter jag köpt boken. Så fin och inspirerande bok med ett tydligt uppslag i slutet. Ska grotta ner mig i den de närmsta dagarna. Ska ha koll på Häxans hus av Hella, samt Vildvuxet av Lisen Sundgren. Lyssnade på hennes föredrag, kul! Båda böckerna kommer senare i år och ska inhandlas tillsammans med Farbor Gröns Alla fingrar gröna.

TrädgÃ¥rdsmässan gjorde mig riktigt glad. Stort fokus pÃ¥ ätbart (utöver alla holländare med tulpanlökar, my god!) SÃ¥klart en hel del ”prylförsäljning” men pÃ¥ ok nivÃ¥. En bra blandning mellan mindre företag och de stora och jag tyckte inte man kände sig sÃ¥ pÃ¥-prackad grejer som det ibland blir. Gillade ocksÃ¥ att varenda en av de föredrag jag var pÃ¥ (SÃ¥ Syrien (finns ett avsnitt av Odlarna), Häxans TrädgÃ¥rd, Mandelmann och Vildvuxet) nämnde ekologisk/giftri odling och pÃ¥ nÃ¥got sätt att ta makten över sin konsumtion igen, genom att inte konsumera. I de tvÃ¥ föredragen om läkeväxter och naturen fanns ju sÃ¥klart även diskussionen om naturen som helande, vilket jag tycker är viktigt. Att gÃ¥ ut i skogen ska inte vara ännu en grej pÃ¥ schemat, som att gÃ¥ pÃ¥ yoga eller ha ett gymkort, det är ett sätt att Ã¥terkoppla till det vi är utanför all den där hetsen. Den känslan vill jag ha med mig in min trädgÃ¥rd och det jag skapar där.

Mandelmann var väldigt poppis, vilket ju kan vara förståeligt. Men det blev också uppenbart hur annorlunda deras liv faktiskt är. De var ganska obekväma med uppmärksamheten. Inte när de stod på scenen och pratade, men jag slutade fota dem ganska snabbt vid sidan om scenen för det märktes att de tyckte uppmärksamheten var lite konstig. Också det att de igår stått med en kalvning, inte hunnit packa och fixa utan bara åka iväg på tåget till en storstad som mest verkade stressa dem visar också på hur mycket de faktiskt trivs med sitt liv. Även om det såklart är kul med folks uppskattning (Gustav tryckte just på hur mycket de gillar mötet med individer, men att en busslast kan bli lite mycket) så valde de ju inte livet på Djupadal för att bli kändisar. Ganska tvärtom. Jag hade gärna hört om deras resa från början. En i publiken frågade om det och svaret blev ju av tidsskäl kort. Men de levde i stort sett på föräldrapenning och självhushållning redan innan Djupadal. Den historien tror jag kan vara väldigt inspirerande.

Jaja, nu ska jag sova. Ett paket med fröer är iordninggjort för utskick till vän (en annan vän sponsrade denna dag, så det vore oförskämt mot universum att inte skicka vidare gesten), jag har sått broccoli, kålrabbi och brysselkål och startat upp min bokashikompost. Ett väl utfört dagsverke!

Odling, kaniner, örter och DIY – nu är det vÃ¥r!


Det är vår! Känner ni? Jag känner! Jag odlar och har mig, har viss panik över det numera ganska stora projektet Köksträdgård samtidigt som jag helt snöat in på att jag vill ha mer kryddor (pga flummar ut totalt och läser om helande växter och vill bli läkekunnig och typ bara titta på en växt och känna samhörighet) samtidigt som jag planerar burbygge för kaninerna som kommer till oss om ca 3 veckor.

Så det pågår en hel del samtidigt som jag nu jobbar heltid och således knappt hinner med att tvätta.

Det som sker i trädgÃ¥rden just nu är att en hel del plantor tittar upp i sina trÃ¥g och jag har noll koll pÃ¥ om jag ska skola om dem i större redan, eller vänta tills de är sÃ¥ stora att de kan planteras ut pÃ¥ friland. Dags för research! Spenaten som växer upp ska ju skördas direkt i växthuset. Jag behöver även ta tag i att skaffa bokashi för att skynda pÃ¥ förmultnandet dÃ¥ jag behöver jord!

Kaninerna som ska komma är två angoraungar. En hane, som ska kastreras, och en hona. De ska tjänstgöra som ullproducenter men självklart är de ett perfekt husdjur som också hålls utomhus. Så det behöver byggas bur, fixas rasthage och införskaffas halm. Dyra utgifter men jag bedömmer det var värt det.

Annars har jag också lagt örter i olja för att förbereda en omgång tvålproducering. Jag har gjort egen tvål förr men det var säkert två år sedan. Helt klart dags igen. Så den här gången ville jag ha med någon ört för doft men också för välgörande ändamål så jag hoppas att det här ska funka. Då slipper jag köpa såna där koncentererade essentiella oljor utan kan låta örter dra i oljan som sen används för framställningen. Det faller också väl med mitt starka behov av att få återkoppla med naturen, genom att arbeta med den. Att stå i doften av pepparmint som mortlas och därefter hälls på flaska är fantastiskt. Att sen göra tvål av det och få ha det med sig in i huset för att påminnans vid varje tvätt är ju faktiskt lite magiskt. Och jag behöver min magi.

Jag har haft en ganska tuff period i tvÃ¥ Ã¥rs tid nu, med mÃ¥nga funderingar kring ”10-Ã¥rsplanen” och vartÃ¥t jag vill. Det har helt klart börjat falla pÃ¥ plats nu vilket känns sÃ¥ skönt. Som att äntligen somna efter en jobig huvudvärk.  Jag längtar efter att fÃ¥ vila för att därefter vakna utan det tunga huvudet. Jag behöver fÃ¥ känna mig energisk och fÃ¥ börja göra inte bara tänka.

Så våren är en perfekt tid för mig nu. En massa att dra igång som jag kan se resultat (och kaos) av, samtidigt som ljuset och nu värmen lovar längre dagar och roligare tider!

Hur känner ni inför våren? Vad fyller ni dagarna med och vad planerar ni?