Det berg jag blev tilldelad

Utifrån ser det nog inte så bra ut. Från relation till separerad, till hösten frånskild (i och med barnen har vi betänketid) och 32 år. Inte eftersträvansvärt alls som kvinna i vårat samhälle, att stå där med en exman och varannan vecka två barn. Från stort hus med trädgård till en tvåa med några gungor på gården. Just nu dubbla boendekostnader och en ekonomi som går rejält bakåt.

Men på insidan är det så mycket mer. Att nu befinna mig på en plats där jag kan vara jag, där jag kan vara den föräldern jag behöver få vara. Inte för att mitt ex försökte stoppa mig, men i relation till varandra hindrade vi oss själva.

Resan har varit lång och emellanåt fruktansvärt ensam. Jag har lärt mig hur jag reagerar, men främst agerar under extrem stress och press. Jag har visserligen en gång i min ungdom åkt sex månader till Afghanistan men den här skilsmässan toppar den erfarenheten i att känna sig ensam, orolig och osäker på framtiden. Jag har fått be om hjälp men också gått när ingen givits. Jag har haft stenhårt fokus på målet men också insett mig besegrad av detaljer.

Jag har lärt mig att jag kan flytta berg, en erfarenhet jag vet ger mig styrka jag inte innan insett att jag äger. Kanske var det detta berg jag blev tilldelad för att testa min egna, inre styrka. Jag hoppas sannerligen inte att det kommer fler. Jag är ganska slut just nu.

Snart flytt

Nästa fredag går flyttlasset! Eller, jag flyttar ner lite basala grejer till lägenheten, sen ska målaren fixa och jag ska i ca 10 dagar få allt på plats.

Ingen köpare till huset än vilket såklart stressar. Men nu på fredag går jag till banken och får i alla fall tydliga siffror på mina månadskostnader framöver. I stort sett så går all min inkomst på räkningar de närmsta månaderna. Så jag kommer att leva på ägg (och vin kommer att prioriteras). Så alla vänner som vill köpa något om man svänger förbi – köp kaffe (dyrt), grönsaker (vitaminer) eller en god ost (lyxigt). Så vet ni.

Annars så planerar jag lite för lägenheten. Färg är bestämt. Det blir grönt i vardagsrummet (där jag också sover) och sen i barnrummet en vit som matchar Krakel-tapeten vi ska ha på en vägg i barnens rum. Målaren fixar även vitt på väggarna i badrummet. Sen vill jag ha en tapet i hallen och vitt i köket men blåa luckor. Det sista har jag dock inte råd med än, men det är i den långsiktiga planen.

Jag vill ha ett väldigt lugnt hem. Jag inspireras mycket bakåt i tiden rent generellt och jag tänker försöka ha ett hem utan till exempel synbara förpackningar eller datorsladdar. Torrvaror ska i glasbyttor, hudvård och smink ska in i skåp. Barnens leksaker ska få bättre förvaring och även i hallen ska jag försöka få till något bra. Det blir mycket skåp – min dator kommer att få vara i en sekretär och kläder hängs i ett förråd/garderob. Allt för att minska mängden intryck. Det enda ”stökiga” jag har planer på är bokhyllan som ska stå vid huvudänden av sängen. Detta mest då sängen måste ”fram” lite på grund av ett fönster vid sidan och att jag inte riktigt har en bra plats för dem annars. Men tanken är att skärma av sängen ändå, så i rummet blir det troligen ändå ganska lugnt.

Surfar mycket inredning och idéer just nu!

Det ska bli väldigt kul att få flytta och skapa min lilla oas. Lovar mycket bilder allt eftersom jag kommer på plats!

Administrativ drömmare

Många tror att jag är så strukturerad. Jag är en anhängare av ”var sak på sin plats” och jag rensar och röjer ofta. På pinterest sparar jag tips om förvaring och vad som ska städas hur ofta. Jag arbetar administrativt och jag färgkodar min kalender.

Men det är ju bara en schimär! Jag är ju en riktig liten drömmare därinne. Just nu är min favoritträning att gå en timmes promenad och bara drömma mig bort. Jag kunde innan barnen spendera timmar snoozandes i sängen (eller ”ligga och dra sig” som det hette innan telefonlarm) och då egentligen bara drömma mig bort. Jag har alltid läst sjukt mycket, men också byggt upp hela fantasivärldar som jag fortfarande kan försvinna till.

Jag förlägger typ alla viktiga saker. I lägenheten sen kommer jag ha en tydlig plats för nycklar och plånbok för som det är här får jag leta varenda gång jag ska iväg. Systemet här är inte byggt för ett drömmande huvud. Jag ska ha alla mina väskor uppradade, skorna tydligt på plats och jag ska rensa, rensa och rensa ut. För mycket saker gör att jag inte hittar något alls. Jag hinner försvinna iväg mentalt innan jag letat färdigt.

Jag behöver också tydliga listor på saker och ting. Ofta bryter jag ner uppgifter i steg-för-steg för att ens få det gjort. Än en gång upplevs jag som ett under av struktur – fast det egentligen är ett sätt att inte skjuta upp allt och bara drömma mig iväg.

För om jag inte har mina listor eller mina system eller ett hem med var sak på sin plats så försvinner jag mentalt iväg. Gör absolut ingenting och bara drömmer mig bort.

Någon mer som är såhär? Eller som är tvärtom? Hur funkar det? Att liksom dagdrömma i lagom doser eller när tid faktiskt finns? Hur gör man?

Mmm, flyttkaos. Här funkar inte min hjärna alls…

Förändring

Ja, det är väl förändring jag sysslar med. Som en stor boll jag har satt i rullning. Nu börjar den dock gå från att vara ett berg jag ska flytta till att mer vara en rolig händelse. Snart är det flytt och jag letar inspiration bland bloggar, pinterest och Jotuns hemsida. Bestämmer väggfärg och funderar på hur tusan jag ska orka flytta mina möbler. Tur att jag hamnar på bottenvåningen.

Jag gillar förändring. Ja, kanske i lagom med doser, en skilsmässa är en ganska sjukt stor grej att göra och att flytta tycker jag inte om, men jag gillar att utvecklas och ändras. Jag räds inte att livet och jag själv behöver transformeras. För mig tyder det på utveckling. Ibland resulterar ens egna, eller samhällets, utveckling i stora och tydliga ändringar men ibland skapar de en uppskattning för det man redan har. Så utveckling behöver inte betyda förändring men förändring bör alltid komma ur utveckling.

Det är viktigt för mig att alltid utvecklas, att sträva efter att förstå mer och göra mer. Både som individ och som samhälle. Jag läser på om mycket och försöker implementera det jag kan i mitt liv. Det hoppas jag verkligen det ska bli mer av framöver; det ska bli väldigt spännande (och utmanande) att få bygga upp mitt frånskilda liv. Vi kommer att ha barnen på deltid så jag kommer både vara ensamstående mamma och singelhushåll. Förändring på veckobasis, vilken grej!

Snygg toaselfie från gårdagens påskfirande