Planer och planer och tidsbrist!

Mitt liv i ett nötskal, haha. Jag börjar verkligen känna att jag kan se för mitt inre hur jag vill att lägenheten ska se ut och kännas. Kruxet är att hinna rensa allt och få saker på plats samtidigt som jag faktiskt låter mig njuta lite av mitt nya liv.

Men på veckans att göra-lista är att fixa köket. Just nu står de sista, ouppackade kartongerna där. Det är alla såna där pärmar med viktiga papper som troligen är oviktiga nu, det är en massa små braattha-saker och gud vet vad. Men då den enda möbel som nu saknas mig är min sekretär så kan jag inte låtsas att det är för att inte alla möbler är på plats som jag inte kan packa upp ordentligt. Det som ska in i den kan jag ha i två flyttkartonger så länge. Och visst är den fin? Här är den fotad till vårat prospekt. Längtar till att ha den vid sängens fotände!

Tyvärr, apropå säng, så får jag ta en annan än jag tänkt. Jag har möblerat om lite så min säng kommer att stå med långsidorna mellan vägg och bokylla. Så jag måste kunna klättra ur i fotänden. Men men, så kan det gå. Får bara köpa en lite dyrare och troligen hållbarare på IKEA än jag först tänkt.

Så livet är inredning och kaniner, jobb och vinkvällar. Barnveckor med lekplatser och kompishäng. Jag drömmer även om att kunna odla lite mer men får nöja mig med fler skogspromenader. Och i helgen flyttar ännu en kanin in! Lilla Pyttan komer hem till oss och blir vår innekanin. Roligt! Men då hon ska bo i köket så måste jag verkligen rensa de där kartongerna nu…

Ansvarig politik

Jag tänker mycket på valet vi har framför oss. Jag räds de krafter som väcker åsikter hos mina medmänniskor jag aldrig ville se.

Det pratas om ansvarsfull politik. Att genom att låta människor – just nu invandrarna – få skulden för det som inte fungerar, utmålas som att ta ansvar. Men är det inte precis tvärtom? Att ta ansvar för något man är en del av, samhället eller bara sig själv, är att titta innåt. Att sluta skylla på andra för sina egna tillkortakommanden.

Idag står det i DN om att det nu nästan är omöjligt för fattiga och låginkomsttagare (jag tänker här även på unga) att hitta boende. Vet ni, det hänger inte ihop med kriget i Syrien. De här problemen minns jag började redan när jag var i tonåren (vi pratar 15-20 år sedan) och nu har de mest eskalerat. Det är vår egen politik som skapat dessa problem.

Och det gör mig bedrövad att folk köper högerns retorik om ”ansvar”, att denna syn kryper igenom mitten av politiken och ner bland väljarna. Att media också köper ansvarsretoriken. Att man så räds att anses oansvarig att man köper extremhögerns syn på vad ansvar är: att skylla på någon annan.

Det är inte invandrarnas fel att vi har problem med vården, med posten, med tågen, med skolan och bostäderna. Det är inte invandrarnas fel att försvaret rustades ner. Att apoteken säljer smink men inte har all medicin, att Östersjön mår dåligt och att vi inte längre har en fungerande livsmedelsförsörjning.

Det är vårat fel. Det är dags att ta ansvar för det.

Sommardagar

Visst finns det mycket i livet som kunde vara bättre (huset sålt, färdigfixat i lägenheten, fler semestertimmar kvar) men dagarna är varma och helgerna med barnen flyter på. Vi hinner oftast göra något mysigt redan på fredagen, lördagen blir vigd åt ärenden men avslutas oftast hos vänner eller som idag på stranden. Morgonens söndag blir fix i huset, annars gillar jag ganska lediga dagar.

Just nu har jag haft barnen flera helger men inte veckorna då exet har matcher helgtid och jag haft långa dagar på jobbet. Det funkar bra men jag längtar efter någon sovmorgon väl efter midsommar.

Det funkar väldigt bra, att ha barnen halvtid. Jag slits inte mellan jobb/egna aktiviteter och barnen som förr utan de dagar som är med barnen är med barnen och andra aktiviteter läggs på andra dagar. Tror det märks positivt för alla.

Nu ska jag hantera någon hink-relaterad kris och sen cyklar vi nog snart hemåt igen.

Nationaldag!

Jag och kaninerna vaknar lite sakta men säkert idag. Exet har barnen och var förbi för att hämta cykelvagnen då de ska på firande härikring.

För jag hittade en Nordic Cab Explorer på Blocket och världens bästa pappa sponsrade! Så nu kan jag sälja bilen i lugn och ro (den ska städas ur idag och sen in på rekond) och redan ha vagnen (annars skulle försäljning av bil ge pengar till vagn). Så i fredags hämtade jag barnen med cykelvagn och vi cyklade till badet! Hela helgen hade vi sen vagnen som dubbelvagn på alla våra äventyr. Helt fantastiskt. Och i måndags köpte jag busskort och började mitt liv som busspendlare.

Små steg som ändå skapar sån enkelhet i mitt liv. Så denna nationaldag firas utan större planer så jag kan ta detvprecis sådär lugnt som jag vill. Möjligen måste jag tyvärr ta bilen i eftermiddag till IKEA och Grangården då jag behöver förvaring, och kaninerna mat. Men innan dess – kaffe! Hoppas ni alla får en fin nationaldag!