Varför denna rädsla att låta föräldrar ta ansvar för sina barn?

Det har väl undgått i stort sett ingen att det finns en familj som gömt sig med sina barn och förutom att tydligen inte tagit om hand om dem, inte haft dem i skolan. I detta skriver SVT även om att Skolverket nu har koll på en fb-grupp med människor som tipsar om hur man undviker att sätta barn i skolan. I artikeln förfasar man sig över så kallad ”oskolning” eller ”unschooling” som det heter.

Jag vill för det första självklart påpeka att det är hemskt att barnen vanvårdats. Men sen vill jag debattera det sjuka i att vi lever i ett samhälle där valet att inte skicka barn till skolan anses lika illa som att inte lära barnen hygien, typ.

Att det i Sverige har varit viktigt med allmän och lika skola, det går inte att komma ifrån. Vi har varit ett land i stor fattigdom men även där det på grund av sin storlek och hur spritt vi har bott har varit viktigt att lära ut samma saker överallt; för att bygga ett gemensamt samhälle. krävs att samhället lär ut hur det fungerar, dess värderingar och historia. Problemet är att vi idag inte har den skolan vi många ser framför oss i idealet; lite av en Bullerbyskola. ”Bullerbybarnen” fick lära sig grundläggande saker, fakta, i skolan och sen lärde de sig ett yrke hemma eller studerade vidare. Självklart ska vi inte idealisera den tiden utifrån romantiska idéer för vi vet alla att detta gjorde att vissa kunde läsa vidare och att andra stängdes ute.

Men den skola vi har idag, den är inte heller rättvis. Den utgår från idén om att barn dels ska lära sig väldigt mycket i skolan men även ta ett stort eget ansvar för sitt lärande och visa något sorts idealiserat överintresse för att lära sig alla möjliga ämnen enligt en viss mall baserad på ålder. Föräldrar ska även klara av att guida sina barn enligt denna läroplan utan att hänsyn tas för förälderns utbildningsnivå. Voilá, du har lagt grunden för ett utanförskap.

Vi har även en skola byggd på skolplikt, inte läroplikt som bland annat i Finland. Det gör att kravet ställs på skolan att lära mitt barn allt utan att jag egentligen hålls ansvarig på något lagmässigt sätt (däremot kan jag misslyckas med att ge mitt barn stöd med läxläsning och således får mitt barn känna skuld av att jag inte kan hjälpa). Det innebär även att skolan egentligen bara ska se till att mitt barn är i skolan, men inte nödvändigtvis lär sig något. Skolan har bara plikt att få dit barnet. Detta gör även att föräldrar kan flytta sina barn mellan skolor om man inte är nöjd och således nyttja barnets skolpeng för att göra barnet till ”konsument” och således vill skolorna hellre locka till sig barn/föräldrar med säg bra betyg eller olika tekniska hjälpmedel än att alltid förmedla kunskap eller för den delen kräva hjälp av föräldern eller kommunen för att ge barnet möjligheter att lära sig. Här är en bra artikel på ämnet!

Genom att även i tidig ålder introducera att barn ska söka fakta själva så lär du dem inte kunskap, bara att ifrågasätta källan. En lärarkår som erhåller respekt för sitt kunnande kan tydligare vägleda. Jag själv förväntar mig av en professor på universitetet att hen ska ge mig evidensbaserad fakta, utan att jag ska behöva dubbelkolla och ifrågasätta.

Därpå ska barn socialisera bättre än vad jag gör som vuxen på min arbetsplats där du förväntas vara vän med alla (till och med bjuda dem på ditt kalas), förväntas ta ansvar för de som bråkar och stökar samtidigt som du kan utsättas för kränkningar och sexuella ofredanden. Där dina ”kollegors” beteenden ursäktas med att de är barn. Fräscht.

Att undervisa sina barn själv är inget konstigt. Det sker över hela världen. Det sker därför att vissa hellre vill vara hemma med sina barn länge, där de kan ge den fakta som behövs själva och därpå ge dem de moraliska värderingar som finns inom den egna familjen. I de länder som har hemskolning finns ofta olika läroplaner och test som barnen ska följa så att deras inlärning av fakta ändå följs.

Så finns ”oskolning”. Här utgår man från barnets egna vilja att lära. När ett barn visar intresse för naturen så kör man på med biologi och naturvetenskap. Man lär sig om sin egen och andra kulturer när barnet visar intresse för sådant. Matte och språk finns mycket bara i vår vardag och man använder de chanserna som ändå öppnar sig. Här finns kanske inte riktigt samma vilja att följa de kontrollfunktioner som brukar finnas i länder med hemskolning, men om barnet vill in på högre utbildning senare så brukar det gå att lösa. Självklart finns nackdelar: den största med oskolning är lata föräldrar där barnet missar mycket kunskap och sen faktiskt måste ta igen väldigt mycket i vuxen ålder.

Men vad är vinsterna? Ja, i mina ögon är de många. Dels slipper barnet den sociala pressen av skolmiljön. Självklart finns en vinning i att ha kompisar, men många aktiva hemskolare/oskolare brukar ta ansvar för detta. Man kan även ha fritidsaktiviteter. I många länder har föräldrarna även vänner, inte bara kollegor…  så man kanske leker med syskon, kusiner, grannar osv. Man följer även barnets vilja att lära. Få barn föds utan nyfikenhet, men vårat skolsystem har en tendens att totalt döda den nyfikenhet när den ska mätas och vägas och värderas. Det ger även vårdnadshavare chansen att faktiskt, på riktigt lära känna sina barn. För här är den största tragedin för mig i det moderna Sverige; våra barn är mer i skolan/i barnomsorgen än i sitt hem.

Och kanske är det här rädslan för de oskolade barnen ligger: att deras föräldrar bryter normen att varje samhällsmedborgare måste vara en produktiv sådan, och att detta endast kan nås genom lönearbete. Genom att säga dels nej tack till den livsstilen och samtidigt göra det å sina barns vägnar genom att inte tvinga in dem i skolsystemet… det går knappt att ens föreställa sig. Och vad lär man barnen för åsikter därhemma? Hur ska vi kunna få dem till produktiva samhällsmedborgare om de växer upp i ett hem som faktiskt har värderingar? Kanske börjar de ifrågasätta samhällsnormen? Kanske blir de trygga i sig själva? Herregud, möjligheterna är läskigt oändliga.

Så då ropar man barnmisshandel!, man spionerar på de som tänker annorlunda och man försöker få de som ens tänkte tanken att känna skam. Istället för att titta sig i spegeln och undra vad man är så rädd för ska hända när folk får lära sin barn att räkna, läsa och rabbla svenska regenter på egen hand.

Äppeldricka, äppelpaj och trädgårdshelg

Att jag inte kommer ihÃ¥g hur mycket jag älskar hösten! Det slÃ¥r mig varje Ã¥r, hur magisk denna tid är. Och nu med en ganska aktiv trädgÃ¥rd blir Ã¥rstiden Ã¤n mer pÃ¥tagligt dÃ¥ det helt plötsligt blir en skörd att ta hand om och göra nÃ¥got med.

Helgens aktiviteter var mestadels städ-och-röj men vi fick ocksÃ¥ prioritera äpplena dÃ¥ det stackars trädet haft det tungt i Ã¥r (har hängt som ett pilträd mot marken). PÃ¥ lördagen plockade jag och ungarna äpplen för att göra sjukt enkel äppeldricka enligt detta recept (även här). SÃ¥ än har vi inte provat resultatet för det har bara stÃ¥tt i tvÃ¥ dagar och vi siktar pÃ¥ tre!

Även Sandras äppelpaj testades och ojojojoj, sÃ¥ gott! Jag försöker undvika socker men än mer undviker jag mjölk och gluten och yes, denna är utan bÃ¥da! Däremot innehÃ¥ller den majsmjöl vilket jag, som vill äta sÃ¥ mycket jag kan lokalproducerat och i säsong mÃ¥ste hitta ett alternativ för. Men det är ett senare problem, för nu ska jag äta mer paj!

Hur har er helg varit? Också full med höst?

Nej, mina barn ska inte ”göra rätt för sig”!


Under min uppväxt, och säkert de flestas, har jag alltid lärt mig att pÃ¥ nÃ¥got sätt ”göra rätt för sig”. Man ska minsann inte fÃ¥ allt serverat. Efter skolan ska det jobbas. Dels för att tjäna pengar och betala för sina egna omkostnader men ocksÃ¥ för att betala skatt och bidra till samhället.

I sak hÃ¥ller jag med. Men i detalj och effekt blir jag irriterad. Ja, vi ska betala skatt – gemensamt betalar vi gemensamma resurser som vÃ¥rd och skola. Det ska vara statens ansvar att befolkningen har vissa kunskaper och staten ska ta hand om de sjuka och svaga, oavsett inkomst. En kedja är bara sÃ¥ stark som sin svagaste länk och kan vi inte ta hand om de svagaste är vÃ¥rat samhälle svagt. Gott sÃ¥.

Men samtidigt sÃ¥ tycker jag att folk som bara ”är” inte ska fÃ¥ nÃ¥gon sorts moralisk skit för att man minsann inte bidrar/bara parasiterar. Jag är dels trött pÃ¥ synen att bidragstagare är snyltare och sen kan jag tycka att det vore helt ok att lÃ¥ta folk inte arbeta. Vill mina vuxna barn spendera nÃ¥gra Ã¥r med att resa runt, ha en säng hemma hos oss och lÃ¥na pengar av oss för att kunna göra nÃ¥got annat än hoppa pÃ¥ plugg och jobb sÃ¥ vill jag gärna ge dem det. SÃ¥klart med en respekt för varandra, men vilken gÃ¥va att ge dem lite andrum! Eller om nÃ¥gon av dem vill vara hemma längre med sina barn och jag har pengar, varför inte ekonomiskt stötta det?

Jag tycker ocksÃ¥ synen pÃ¥ just ”att göra rätt för sig” inom familjer (eller vänkretsar som kan vara en närmare än blodsbandsfamilj) är sÃ¥ jävla tragisk. Att jag ska uppfostra mina barn till att mamma och pappa inte vill eller ska hjälpa dem. Att det är pÃ¥ nÃ¥got sätt karaktärsdanande att de sparkas ur boet och skuldsätter sig för att ha ett schysst boende. SÃ¥ ska vi sälja vÃ¥rt och leva upp vinsten. De ska arbeta för att tjäna pengar till statens skatt och sÃ¥ BNP ökar (eller än värre, BNI).

Det är ett ohållbart leverne. Det upprätthåller slitochsläng-beteenden genom att boenden minsann inte går i arv. Det skapar belånade familjer som måste heltidsjobba för att kunna bo, men inte umgås. Det upprätthåller en syn på att vi medborgare är konsumenter som måste ha en inkomst och måste förbruka. Jag vill inte ha det så. Jag ska förändra och jag ska uppfostra en tyst revolution.

Förlossningspodden!

Idag är jag med i Förlossningspodden med bästaste Emma. Jag har inte hunnit lyssna än! Barnen har hållt igång inatt (jag somnade efter 04 imorse) och min mor med sambo är här så vi underhåller gäster.

Jag var faktiskt med i Förlossningspoddens första avsnitt, men det tyckte Emma att hon klippt sönder så det tog hon bort, haha.

Jag vill minnas att vi pratade om att sluta amma i tid, om att få ett andra barn, igångsättning och om att prata med sin partner. In och lyssna och berätta för mig vad av allt hon behöll i avsnittet. Själv ska jag återgå till kaoset med mina två små här hemma.

Frallor med Leilas mjölmix

Jag undviker numera gluten sÃ¥ när jag var pÃ¥ Mat för hälsan-mässan i början av december handlade jag nÃ¥gra Leilas mjölmixer – en gul och en grön. Har den blÃ¥ sen tidigare. PÃ¥ paketet till den gula mjölmixen (och pÃ¥ Kockens hemsida) fins recept pÃ¥ frallor. Jag och Stora gick loss i köket och de blev jättegoda! SÃ¥ skönt att ha nÃ¥got jag kan bre smör pÃ¥ nu när min smörgÃ¥sgalna familj är pÃ¥ besök.

  
  

Även lillasyster tyckte att det var spännande, lilla gullegos, haha.

Renovera ett Lundby dockskåp!

Den som följt min förra blogg har redan sett detta , men att renovera mitt gamla Lundby dockskÃ¥p var verkligen superkul sÃ¥ här kommer ”hur jag gjorde” i repris! Vi kör en mängd före-bilder först. Det var ett dockskÃ¥p frÃ¥n tidigt 90-tal, det sÃ¥ kallade Salame & Signor-huset.
DSC05475 DSC05477 DSC05478 DSC05479 DSC05480 DSC05481 DSC05482 DSC05483 DSC05484 DSC05485 DSC05486

Slitet och ledset och tydligen älskade jag klistermärken… Det var dags att ta med sig huset in i 2000-talet och hjälpa det lite. Först grundmÃ¥lade jag hela huset (med hjälp av dÃ¥ 2,5-Ã¥ringen – alltsÃ¥ inte sÃ¥ hjälpsamt men väldigt kul). Därefter var det jäkligt pilligt att mÃ¥la väggar och tak. Jag vet folk som plockar isär sina dockskÃ¥p men jag vÃ¥gade inte, för det kändes som stor risk att det skulle falla i bitar.
DSC05490 DSC05491 DSC05492 DSC05493 DSC05494DSC05495

Och efter en hel del problem med golvet (skulle ha fanér som jag målade men det föll sönder som vissna löv) så blev det helt fantastiskt!

DSC05595renovera lundby docskåpJag använde mig av vanlig Beckers väggfärg från alla de provburkar vi har kvar sen vi påbörjade renoveringen. Älskar verkligen de färgerna. De blåa väggarna är (nerifrån och upp) Himlavalv, Himmelsblå och Midsommarnatt. Himmelsblå skulle vi ha i nuvarande hobbyrum, men vi fick fel färg hem när de hade blandat stora burken så det är mer lila (det var inte läge att åka tillbaka och byta den dagen, så vi lät det vara). Så nu när vi ska göra tjejernas rum på nedervåningen så är fondväggen i Himmelsblå (anas bredvid skoltavelfärgsdörren i detta inlägg). Sovrummet och lekrummet är i Henrietta, samma som vi har i vårat sovrum, en ljusbeige nyans. Badrum, kök/matrum och garaget är i Lin (färgen i vårt vardagsrum), garagedörren är i Åska. Utanpå har jag använt Silke och taket är i Mattias (som fondväggen i vårat sovrum).

Golven var svårare. Jag hade tänkt trägolv i de blåa rummen, men det räckte inte utan sovrummen fick trägolv istället samt hallen. Fantastiskt bra och självhäftande golv från Skala Minimal. Till köket gick det också bra, det jag hade köpt passade bra in. Tyvärr räckte det inte (det saknas två kvadratcentimeter!) till badrummet, så där skrev jag ut från ava7patterns ett rosa golv. Så skulle jag måla fanér och ha till det översta vardagsrummet och det nedre, med trappan… men det gick ju inte alls. Efter att ha använt det på den nedre delen av vardagsrummet slet jag mitt hår, skrev ut mönster från Kreativa Karin (länk till hennes dockskåps-kategori) och klistrade fast. Alla utskrivna golv har först klistrats på bak-och framsidor av kollegieblock för att få lite stadga.
DSC05596 DSC05599 DSC05602 DSC05605 DSC05607DSC05568

Att renovera dockskåpet var väldans pyssligt men kul och jag är ganska sugen på att testa igen. Problemet är väl mest att vi inte riktigt har behov av ett till dockskåp samt att det var skönt att Stora var på förskolan och Lilla låg i magen när jag företog mig projektet. Det kan nog bli lite väl spännande och utmanande annars.

Någon annan som renoverat dockskåp? Länk till någon kul inspiration?

Måla med skoltavelfärg

beckersskoltavelfarg

Jag köpte Beckers skoltavelfärg för att fixa den gula dörren i det som ska bli tjejernas rum. Det är egentligen dörren till pannrummet (åker en hasp upp på den innan de flyttar in!) men nu är det en rolig taveldörr!
Färgen var lättarbetad och den lilla burken räckte utan problem till dörren (nästan lika mycket kvar). Totalt 3 strykningar, det blev lite tunt och jag ville vara säker att jag fått ett bra lager. Den luktade väldigt skarpt, men väl den torkat var det inga konstigheter. Mer som en stark doft i burken och inte i hela rummet, liksom.

skoltavelfargrita skoltavelvagg

Egentligen ska man väl måla med mörkare färg då kritorna är ljusa (vi hade Babyblå skoltavelfärg). Vitt funkar att skriva med men jag skulle verkligen vilja ha mörka kritor. Finns det?

Här har ELLE ett litet reportage om Isabelle McAllister som använt många av Beckers nya skoltavelkulörer. Kul! Någon annan som har någon trevlig länk eller tips på inspiration?

Sydde en tygblöja!

Inspirerad av mitt förra inlägg (ödmjukt..? Haha!) drog jag fram en orange tygbit och symaskinen för att sy en formsydd tygblöja. Gick ganska fort (tog detta mönster) och blev vad jag behövde – en tunn blöja som jag kunde lägga i en vikis inne i, som ett torrskikt. Tror ungen gillar den!

klippautmonster syutrustningtygbloja

Ritade upp på smörgåspapper, ritade av på tyget och klippte ut två bitar. Sy enligt länken och vände rätt. Tvättade upp blöjan, hämtade Storasyster på fsk, hanterade gnälliga barn, testade och insåg att den var typ 5 cm för lång. Idag sydde jag upp den och testade igen. Sitter finfint!

detaljtygbloja tygblojailagg

Som man ser är inte blöjan sydd för att vinna någon stiltävling. Tråden är svart och ganska snett sydd. Men den gör jobbet. Ska testköra modellen lite och fortsätter den kännas bra ska jag nog sy upp ett gäng till. Eller så syr jag något helt annat, beroende på vilka infall jag får.

tygblojabebis

Hon verkar tycka att de är supersköna!

nillin_me

Alltså, jag ÄLSKAR den bulliga rumpan de får i tygblöjor! Här har hon en ullblöjbyxa som svärmor gjort och utanpå det en body av fantastiska nillin! Egentligen har Lillasyster storlek 68 men när hon har tygisar på behöver hon oftast gå upp en storlek för att det ska gå att knäppa.

Någon annan som sytt något kul på sistone? Eller planerar något kul projekt? Hänvisar till min pinterest (Sytips! och DIY barnen) där jag samlar inspiration! Har du något favorit-pinboard?

Tygblöja!

Tygblöjor är verkligen en riktigt favorit bland saker man kan ”göra själv”! Stora hade tygblöja litegrann som liten men det rann lite ut i sanden. Nu med Lillasyster är jag riktigt peppad, lite mera kunnig om ”systemet” men även om mina behov. Nedan har jag skrivit upp lite tankar och erfarenheter jag tror kan vara intressanta för den som funderar pÃ¥ att testa detta med tygblöja.

Hur fungerar tygblöjor?

Tygblöjor är egentligen inte sÃ¥ svÃ¥rt väl man fattar principen. Det är ett uppsugande lager och ett skal som hÃ¥ller vätan inne. Jag har vikblöjor (”vikisar”) som är fyrkantiga tygbitar som viks enligt lite olika sätt beroende pÃ¥ barnets storlek (länk till sjukt bra guide). UtanpÃ¥ detta har jag numera ullbyxor men hade med Storasyster PUL-byxor. Just nu är jag generellt lite ”ullfrälst” sÃ¥ jag uppmuntrar (uppmanar..?) svärmor att sticka byxor, haha. Ibland har jag en liten frottéhanduk i blöjan för att ge lite extra uppsugningseffekt, ett s.k. torrskikt eller torrinlägg.

Bild på själva vikblöjorna (vikisar), stickade och virkade blöjbyxor och en av PUL (ett så kallat PUL-skal)

Bild på själva vikblöjorna (vikisar), stickade och virkade blöjbyxor i ull och en blöjbyxa av PUL (ett så kallat PUL-skal)

 

Material i en tygblöja och olika varianter

Ja, själva blöjan brukar vara bomull eller frotté. Blöjbyxan i PUL eller ull och torrskikt är ibland i fleece eller om man tar en egen handduk i frotté. En ullbyxa mÃ¥ste ”kuras” vilket är att den fettas in för att hÃ¥lla inne vätan, finns intresse kan jag skriva mer om just ullbyxor vid ett senare tillfälle.

Blöjan kan vara en vikis eller sÃ¥ finns prefold och formsydda tygblöjor. En formsydd ser ut som en blöja och har oftast nÃ¥gra knappar för att snabbt sätta fast. En prefold är som ett mellanting mellan vikis och formsydd – den är som en färdigvikt vikblöja men utan knappar.

Sedan finns sÃ¥ kallade ”allt-i-ett” / ”all-in-one” eller AiO. Det är faktiskt lika som principen bakom en engÃ¥ngsblöja; färdig och klar. Du byter hela blöjan och slänger hela i maskinen. Med de delade systemen sÃ¥ byter man den kissiga blöjan men Ã¥teranvänder blöjbyxan tills den blir för smutsig eller bajsig. Fördelen med AiO är att det är smidigt, nackdelen är att de tar längre tid att torka och man behöver en hel del och de kostar en del.

Men… är det inte smidigt med engÃ¥ngsblöjor?

Jo. Men som tygblöjenörd säger jag att det är inte lika roligt! Jag gillar att hitta fina PUL-blöjor, kolla in folks hemsydda blöjor, planera sömnad av egna (nu äntligen är hobbyrummet igång här hemma och jag har snart en dejt med symaskinen) och kurandet av ullbyxorna gör mig lite varm i hjärtat.

För att fÃ¥ tygblöjor att praktiskt fungera behöver man nÃ¥gonstans att lägga de använda blöjorna – vi har en liten plasthink som vi bär ner till tvättstugan och tömmer i en för där avsedd plastkasse innan det är tvättdags. Jag tror det underlättar väldigt mycket om man har egen tvättmaskin men vet flertalet som fÃ¥r det att fungera ändÃ¥. Ute pÃ¥ vift har jag en plastpÃ¥se för använda blöjor och blöjorna tar lite mera plats sÃ¥ de Ã¥ker i en egen tygkasse i vagnen.

Sen måste man inte gå all in. Jag har tygisar på dagen men inte på natten (maken är inte så tygblöjeförtjust och jag låter gärna honom ta nätterna). Jag har också kört vikisar fram tills nu men ska byta över till formsydda snart då jag tycker det är lite meckigt nu när Lillasyster ska snurra runt hela tiden på skötbordet. Vissa har bara AiO eller har det bara när barnet börjar bli stort och ska pottränas då det blir blötare i en tygis än engångs och barnet tycker det är lite obehagligt.

Avslutningsvis

Jag tycker att alla fÃ¥r göra som de vill men jag tror att mÃ¥nga idag inte vet om hur man gör med tygblöjor utan tror att engÃ¥ngs är det ”bästa” alternativet. Att det är torrast och skönast för barnet. Ja, det kan vara en bra grej att det är torrt i byxan, men engÃ¥ngsblöjor skapar ocksÃ¥ röda rumpor, illaluktande sopor hemma och pÃ¥ sopberg och själv tycker jag det är lite skönt att emellanÃ¥t slippa vara en konsument. Föräldrar ses av företag som en köpstark grupp och ibland är det bara skönt att fÃ¥ peka finger Ã¥t hela den grejen.

Tygblöjor kan vara ännu en grej där man surfar i timmar och köper det man tycker är finast och man köper allt nytt och fixar och donar. Men det kan också vara hemsydda formsydda av en gammal handduk och ett lakan med omatchande trådar eller svärmors hemstickade byxor. Det går att lägga ribban olika och på sin egna nivå. Det är det som är det fina i kråksången.

Några frågor och funderingar? Egna erfarenheter?

Tips när man har småbarn och renoverar

Om du, som jag är en sÃ¥ kallad ”nap-time decorator” eller barnen-vilar-middag-renoverare, sÃ¥ gäller det att ha koll pÃ¥ vad man gör. Att renovera när man har smÃ¥barn är inte det enklaste.  Lite tankar och tips som jag själv har insett.

  • Babywhipes funkar till att ta bort färgspill med. Obehagligt att man har sÃ¥ starka grejer pÃ¥ sin unges hud men de är sjukt användbara när golvet fÃ¥tt sig onödiga fläckar. Om du däremot fÃ¥r färg pÃ¥ en mÃ¥lad yta – torka a.s.a.p. Annars fÃ¥r du mÃ¥la om vid tillfälle.
  • Lägg dina verktyg i plastpÃ¥se sÃ¥ fort nÃ¥n unge börjar skrika. Du vet aldrig hur lÃ¥ng tid du tvingas vara borta. Vissa vet jag kör plastfolie, aluminiumfolie och sen in i frysen. Jättebra, om allt detta ligger mellan renoveringsobjektet och skrikande unge. Annars – plastpÃ¥se.
  • Tofflor. Ha tofflor du renoverar i som du lätt kan hoppa ur. Ett bra tips för alla men speciellt för oss med barn. Det gÃ¥r snabbt att hoppa ur och minskar lite dammspridning i huset. Extra viktigt med smÃ¥barn!
  • Sätt kraven realistiskt. Vi har till exempel lagt kraft pÃ¥ isolering av taket. Spackling och mÃ¥lning räknar vi ändÃ¥ med att fÃ¥ göra om efter barnen mÃ¥lat pÃ¥ väggar, kastat leksaker och krockat Bobby Cars mot väggarna.
  • Bestäm ansvarsomrÃ¥dena och gör det gemensamt. Inte som jag som bestämmer vad maken ska göra och sen blir sur när han a) inte läst mina tankar och b) inte gör det sÃ¥ fort som jag vill. Det gör ocksÃ¥ att man lite ”vet” att nu har jag/du barnen för nu ska du/jag renovera.
  • Ha en checklista dÃ¥ det skapar översyn av jobbet och det är sÃ¥ skönt att fÃ¥ bocka av grejer.
  • TidsÃ¥tgÃ¥ng. Uppskatta, dubbla detta och dÃ¥ har du kommit 75%. Med barn gäller det även att jobba sÃ¥ fort tid ges sÃ¥ tid för tv-kvällar eller löprundor minskar kraftigt. ’
  • Motivation. Gör allt du kan för att hÃ¥lla den vid liv. Själv gÃ¥r jag mellan att kolla inredning pÃ¥ pinterest, stolpa upp och tänka igenom vad vi ska göra efter vi har gjort det vi gör just nu samt bryta ihop för att vi aldrig blir klara.
  • Skit i att gör färdigt. Jag vet att det är typ allas tips – att man ska göra färdigt ett rum innan man gÃ¥r vidare och helt avsluta projekt men alltsÃ¥… ta listerna sen, mÃ¥la om fönsterna vid tillfälle och om taket inte är sÃ¥ himla hemskt sÃ¥ mÃ¥la det sen (eller betala en mÃ¥lare, det kan vara värt det). Med smÃ¥barn är det inte kul att renovera och det är bättre att göra det nödvändigaste sÃ¥ att man kan leva i huset och ta resten sen.

Någon som har några andra tips och tankar? 

När vi började med nuvarande sovrum låg Lillasyster kvar där man la henne. Kunde spackla med henne på en filt.

När vi började med nuvarande sovrum låg Lillasyster kvar där man la henne. Kunde spackla med henne på en filt.

Storasyster är numera med och hjälper till. Fast än får hon bara ta grundmålningen.

Storasyster är numera med och hjälper till. Fast än får hon bara ta grundmålningen.

När man målar med barn...

När man mÃ¥lar med barn…

Storasyster som bebis när vi renoverade förra sovrummet, numera bibliotek-

Storasyster som bebis när vi renoverade förra sovrummet, numera bibliotek-