Gudinnor och funderingar

Jag vet inte hur ni har haft det, en jag har alltid dragits till myter och sägner. Oftast som ett sätt att förstÃ¥ människor förr, men nu även för att förstÃ¥ världen lite. Jag tycker mÃ¥nga av de gamla berättelserna verkar förstÃ¥ människor och representerar mÃ¥nga olika aspekter av livet. Nästan mer än vÃ¥rat moderna berättande, som gärna fastnar vid moderna könsroller och ”Hollywood-kärlek”. Eller domedagsfilmer.

I mitt inre sökande har jag gått tillbaka mycket till de berättelser som en gång fängslade mig. Nordiska, romersk-grekiska och även egyptiska myter har jag sugit åt mig genom åren. Och det finns två nordiska gudinnor jag fastnar för. Först mycket genom deras varianter i andra hedniska berättelser men sen mer och mer på hur de har blivit här hos oss i Norden.

Först är det Frigg. Hon framställs oftast mest som Odens fru men jag tänker att det nog var ett jäkla jobb att sköta det hushÃ¥llet. Hon kopplas ihop med trolldom, spÃ¥domskonst, häxerier och att bota sjukdomar. Hon är beskyddarinna över kvinnligt hantverk, speciellt spÃ¥nad, och helgas pÃ¥ torsdagens ”torshelg” med ett välstädat hem och spinnrock som fÃ¥r stÃ¥ orörd, vigd Ã¥t henne. Hon är fruktbarhet men inte pÃ¥ Frejas unga, nästan vÃ¥riga, sätt utan kanske mer som höstens skörd och att skapa förrÃ¥d inför vintern.

Sen är det Hel, eller kanske än mer hennes mamma Angrboda. Angrboda är en jättekvinna som med Loki föder Hel, Fenrisulven och Midgårdsormen. Hon är ett mörkrets moder som återkommer i flertalet olika hedniska religioner. Jag fastnar för henne genom en tolkning jag läste om att hon knappast är den vårdande modern, men modern som gör allt för sina barn. Hon är jätte, en stor och stark kvinna som kanske inte fått framstå i positiv dager, så som vi gärna gör med Idun eller Freja. Deras kvinnlighet passar bättre i vår patriarkala värld, Angerboda gör det inte.

Hel är ocksÃ¥ väldigt fascinerande. Hon sätts att vakta dödsriket Helheim och detta har i modern tid uppmÃ¥lats som ett kallt helvete. Jag tror inte det, bland annat tanken pÃ¥ det Heliga Fjället (Helgafjell) som en del av hennes rike talar om motsatsen. Däremot har man velat skapa det till en negativ plats eftersom att hit kommer de som inte dör i strid (de gÃ¥r ju till Valhall) utan av Ã¥lder och sjukdom. SÃ¥ vilka hamnar här? Troligen kvinnor och barn, gamla och de män som inte gav sig ut. Kan det finnas ett behov i en patriarkal berättelse av att säga att detta är en ”svag” plats? För mig framstÃ¥ Hel istället som en gudinna knuten till övergÃ¥ngen frÃ¥n levande till död och kanske för den döden som inte gÃ¥r till historien. Även för sÃ¥dant vi inte vill ha eller kännas vid, kanske hemligheter och det ovälkomna inom oss? Hon kastas ner i underjorden av Tor och det är dÃ¥ hon missformas och blir den blÃ¥sagna, utkastade, deformerade väktaren av döden. Som en som älskade Sailor Pluto som barn ömmar hjärtat för den som sitter pÃ¥ sin ensamma utpost, tillhörande en grupp av gudar men ändÃ¥ ensam ansvarig för sin del i ödet.

Att fastna för gudar och gudinnor är ganska kul och som en som älskar att lära sig mer så fastnar jag lätt i att hoppa mellan hemsidor, pinna loss och googla. Men sen måste det bli något av det. Jag funderar just nu på att leta efter symboler för först och främst Frigg och Hel och liksom få in det i mitt hus och hem, och min trädgård! Att lära sig mer om medicinalväxter, men även vilka gudar de kan tänkas kopplas till. Att lägga det där extra lagret av magi över det praktiska. Sånt gillar jag!

Det magiska året

Vårat år är fullt av högtider och deras ritualer. Det är påsken med sin hare och äggjakt, det är midsommar med dans. Har du nån favorit? I mitt liv har det oftast varit påsken, för mig symboliserar den verkligen gemenskap och ljus. Men de senaste året har jag mer börjat luta åt de mer magiska högtiderna.

Ok, man kan kalla de hedninska, men jag gillar magiskt. Jag tror det är frÃ¥n wicca det moderna Ã¥rshjulet kommer sÃ¥ visst kan en hävda att det inte är urnordiskt eller att det inte är helt ”genuint”. Men den diskussionen kan man ju ha om säg Allhelgonaafton vs Halloween. Jag kommer här redogöra för mina tankar kring de olika högtiderna och hur jag väljer att fira, vill man veta mer exakt om allt finns google. Det jag inte heller gÃ¥r in pÃ¥ här är hur mÃ¥nga av vÃ¥ra gamla högtider (blot) har sedan omformats till de kristna högtiderna vi firar idag.

Vi har precis lämnat ett sort firande bakom oss – nämligen Beltane som firas runt 1 maj men som jag själv valde att fira i form av Valborg, vilket ju är sista april. Tror det är mer en försommarfest i den keltiska kalendern, men här brukar det ju fortfarande vara ganska kallt. Högtiden handlar om att elda bort det gamla som vi inte vill ha med oss in i den nya sommaren samtidigt som det firar att vÃ¥ren nu verkligen är pÃ¥ väg. En fruktbarhetshögtid, som de flesta pÃ¥ den här sidan hösten.

Ã…ret började annars med Imbolc eller ”Ljusfest” runt 1a februari. Inom kristendom är detta känt som Kyndelsmässoafton. För mig personligen är det fortfarande väldigt mycket vinter dÃ¥, men tänker mig att jag framöver ska fira det med att börja planera Ã¥rets sÃ¥dd, städa ur det som gÃ¥r vad gäller växthus och pluggbrätten för försÃ¥dd. Jag brukar börja försÃ¥ efter allahjärtansdag, sÃ¥ det blir lagom. Därefter är det Ostara, eller vÃ¥rdagjämning. Själv firade jag det genom att bygga ett litet altare med vÃ¥rtema.

NÃ¥väl, efter vÃ¥ren kommer sommaren. Och med den midsommar! Faktiskt en ”liten” högtid inom wicca, men knappast för oss! Det är egentligen sommarsolstÃ¥ndet, sÃ¥ i Ã¥r blir det den 21 juni, inte 23e som är midsommarafton enligt kalendern. SÃ¥ har vi första augusti och brödfesten eller Lammas. Här firar man den fösta skörden för sen i september firar man höstdagjämning, även om det är ett ”mindre” firande. Därefter blir det senhöst, nästan vinter med Samhain/Halloween/Allhelgona innan midvintern kommer med sin Yule/jul/midvinter/vintersolstÃ¥nd (den kortaste dagen pÃ¥ Ã¥ret) och sÃ¥ den 24/12.

Så för min del ser väl året som kommer ut såhär
21/6 РMidsommar/Sommarsolst̴nd
23/6 – Midsommarafton
1/8 РBr̦dfest, enklare sk̦rdefest f̦r att fira den f̦rsta sk̦rden
22/9 – Höstdagjämning, firandet av skörden och välkomnandet av hösten
31/10 РF̦rm̦dranatt
4/11 – Allhelgonadagen
21/12 РVintersolst̴nd
24/12 – Julafton
1/2 РLjusfest, f̦rbereda f̦r s̴dd och v̴rens ankomst
30/4 – Valborg, eldfest

Till allt detta kan man även koppla astrologi dels genom att läsa himlakropparna men även att se till mÃ¥nens faser som en representation av gudinnans tre delar; jungfrun, modern och den gamla – vilket ocksÃ¥ finns Ã¥terspeglat i Ã¥rets blot. Jag kommer absolut att skriva mer om det. Ska även skriva mer om ritualer kopplade till högtiderna. Har du nÃ¥gon egen ritual för att fira vÃ¥rens ankomst? Har du funderat pÃ¥ de gamla högtiderna vi haft här i norden?