När jag blir upplyst despot

Ovanstående titel, och numera nån sorts slogan på bloggen, är en tagning på ”när jag blir diktator”. Vet inte om det är en allmän sägning men jag och mina vänner brukar ha det som avslut när man liksom gnällt av sig och sagt hur det minnsan borde vara. Och så avslutar man med ”ja alltså, när jag blir diktator”.

För egen del tycker jag dock att upplyst despot låter mycket trevligare! Det är dock fortfarande en envåldshärskare som visserligen driver igenom förändring men ja… Dock tyckte jag att det passade finfint för den här bloggen (den är ju MIN!) Och med tanke på att min online-namn sen… 2002-ish varit Kejsarinna så passar det ju ypperligt!

Jag har lite i flera år försökt blogga. Men det haltar, det blir lite sisådär. Jag försöker skriva om odlingen (men odlar mest i förbigående), jag skriver gärna om föräldraskap (men har kanske inte varit jättenöjd med mitt och vill inte hänga ut barnen för mycket), vill inte blogga om jobbet, är ingen entreprenör, reser knappt alls, osv osv.

Men jag har åsikter! Jag är påläst, jag gillar analyser och jag gillar att tänka på hur man kan skapa en bättre framtid! Mest har jag väl fubderat på min egna framtid, men under resan har jag ju såklart tänkt och läst en massa om allt möjligt och ja… jag vill skriva mer om vad jag skulle vilja sker.

Jag är dock historiskt och samhälleligt intresserad. De flesta av mina idéer och tankar kommer ur en kunskap om hur det varit förr och hur det ser ut nu. Självklart är jag inte allvetande då källor från 800-talet är så… fragmentariska, tyvärr, och pga har ju faktiskt ett heltidsjobb och två barn.

Med det sagt: det kommer börjas bloggas mer här! Ska inventera gamla inlägg oxå. Jag har en hel del som i nån uppdatering blev helknasigt formaterade som jag ska gömma samt några som bara är… tråkiga. Jag ska oxå bli bättre på att moderera kommentarer! Hade några som jag först nu godkänt då mobilappen inte visade dem! Bättring.

Så ja, välkommen till min lilla del av internet. Där jag är envåldshärskare och mitt egna parlament. Spännande!

Det blir mest att jag lyssnar på Taylor Swift

Jag är en levande motsättning. Jag kan få bisarrt mycket gjort. Eller ingenting. Vissa dagar är det som att jag är skjuten ur en kanon och på mitt jobb är jag galet bra på att styra upp nya infall, på att lösa min chefs problem eller samverka ihop nåt nytt. Och ibland är det helt still.

Jag har tänkt att jag kanske ibland saknar motivation. Att jag måste hitta mitt ”varför”. Det ligger säkert nåt i det, men rent krasst kan jag utan problem se varför jag ska göra något och ändå inte göra det.

På jobbet funkar det ändå rätt bra. Jag får det som behöver göras gjort och jag vet att mina idéer och tankar ses som en tillgång. Det kanske kommer att ta tid, men mina mål kommer troligen att nås. På ett eller annat sätt.

Men hemma… alltför ofta har en dag gått när jag mest lyssnat på Taylor Swift, nåt avsnitt eller två av Historiepodden och liksom… inte gjort allt det där som ändå är mitt ”varför”. Jag tvättar lite, diskar. Lägger pengar på dyr tvål, internetshoppar ännu en tröja och dricker vin. Såklart en finfin tillvaro. Men ändå.

För när jag tänker på vad jag skulle göra om jag inte hade ett jobb, så är svaret att jag skulle odla, skriva nåt vettigt här och utifrån min nuvarande boendesituation fixa med min bostadsrättsförening. Laga storkok. Spara pengar eller i alla fall leva på lite.

En dag kanske. Men uppenbarligen inte idag heller.

Jag tänker mycket, men producerar noll

Mitt stora problem är att jag är en riktig nörd. Jag tar in så mycket fakta om så mycket, ser mönster och lägger pussel.

Men kan för mitt liv inte få ur mig nåt vettigt av allt. Där jag oftast har nån sorts inre aning/insikt så framstår jag utåt mest som nån märklig renässansperson. Kan lite om mycket.

Just nu är det tidigt 1000-tal i Sverige jag roar mig med. Ja tiden innan Sverige blir… Sverige. Det är intressant, men totalt irrelevant för mitt liv. Tills jag kanske, om flera år, kan använda det i ett samtal om något helt annat. Dra en parallel, visa på ett samband.

Sån är min hjärna. Lite utmanande att leva med. Speciellt just nu, när jag har huvudvärk men försöker läsa om juldagen 1156.

Tur att det finns kokosbollar i kylen.

Jag är inte förvånad

Ja, COVID-19. Var ska man börja? Det är fruktansvärt tragiskt det som sker just nu. Det är hemskt med alla döda och alla de inom sjukvården som nu än mer kommer att gå på knäna.

Men. Även om jag inte hade förutsett en pandemi, så är jag inte förvånad att hela vårat kapitalistiska system faller. För det behövde hända. Det jag hoppas nu är att folk vägrar gå tillbaka till 1900-talets galenskaper. Att vi ur den aska som kommer efter den här elden, kavlar upp ärmarna och bygger något nytt. Eller ja, nygammalt.

För vi måste tillbaka till att producera lokalt. Vi måste tillbaka till att våra hem blir våra baser igen, en plats för produktion och tillvaratagande. Precis om våra länder. Och vi måste till gemensamt ägande. Till att de av oss som inte är höga VD:ar äger det gemensamma igen: vård (sjukhus, äldreboenden, apotek), skola, infrastruktur, telefoni, boenden osv. Vi behöver ha beredskap i alla funktioner.

Teknik i all ära. Men teknik ska stötta hur vi redan vill ha det, inte förändra det vi beslutat blir bäst. En teknisk lösning kan inte vara den första lösningen – den ska stötta en redan uttänkt metod.

Så även om jag känner med de som direkt fysiskt drabbas och de som ekonomiskt drabbas av denna pandemi, så kan jag ändå se att det leder till vad som var oundvikligt: att det kapitalistiska systemet faller, brinner och lämnas i sin aska.

Först då kan vi bygga något stadigt.

Lite mindre slösurf

Mark Manson skrev ett bra inlägg om det splittrade fokuset som uppstår av att konsumera snabb media och hans plan för att skära ned. Martina Johansson har ett inlägg om dopamin-fasta som också knyter an till ämnet.

Själv har jag länge funderat kring de distraktioner jag tillåter mig just i form av både social media men även nyhetsappar eller att läsa informativa bloggar. Jag har försökt gå till botten med varför jag om och om igen fastnar i de här snurrorna. En stor anledning är dels att jag gillar att hålla mig uppdaterad: främst nyheter och vadsom händer i världen.

Det jag insett är dock att jag aldrig riktigt får de analyser jag egentligen söker. Att bara höra att något skett är för mig egentligen rätt ointressant men genom att hela tiden mata mig med nytt har jag lite glömt det. Numera förösker jag istället lyssna på Studio Ett och Godmorgon, världen på P1. Att lyssna gör att jag ändå får informationen men kan göra lite annat.

En annan sak är att det tog lite tid att komma på vad jag vill göra istället. Efter lite petande i själen insåg jag att det jag de senaste åren har saknat är läsningen. Jag har läst mänga böcker i mina dagar men lite tappat det. Nu försöker jag alltid ha en bok med mig, att läsa istället för att scrolla. Det ger mig också möjligheten att fördjupa mig och få kontext till aktuella och historiska händelser.

Att läsa, lyssna och även skriva är sådant jag länge insett att jag inte gör – annat än de snabba, korta varianterna. Mer och mer har jag plockat bort tid jag lägger på den snabba formen och istället lagt till den längre varianten.

Jag lyssnar som nämnt på P1 men även Historiepodden och P3 Historia. Jag har plockat fram böcker jag börjat läsa men inte avslutat. Och jag skriver mycket dagbok och försöker hitta formen för att skriva här. Instagram blir just en bilddagbok, jag skriver inte längre så mycket där.

Hur jobbar du med dina sociala/snabba medier? Funkar det för dig som det är eller behöver du justera det lite?

Sätta upp gardinstång i taket utan borr

Jag har länge hållit på och möblerat om rätt mycket, men nu tycker jag att det käns rätt jäkla bra. Dock har det faktum att jag rensat ur möbler fått till effekt att jag nu har rätt bra insyn i min säng. Det skapar också en viss plottrighet att se allt därinne när jag är i ”vardagsrummet”.

Så.det var dags att skärma av. Jag insåg att jag ville ha gardiner. Men har ingen borr…

Men en bra kvinna reder sig själv! Jag hittade skruvar som kan sättas upp utan att borra, så de limmade jag upp och skruvade sedan på ett vinkeljärn på. Sen skulle jag ha ståltråd att vira runt gardinstången men jag hittade den inte så just nu är det garn.

Allt detta låter ju enkelt men utflykten för att handla gjordes med fyraåringen som ändå var en kämpe. Jag mätte och satte upp krokarna medan jag kokade pasta.

Kostnad för material och gardiner var strax över 300kr, med allt annat jag kom hem med blev det 700 för IKEA slutar ju aldrig väl. Men då har barnen nya pärlor, varsin termos, jag har en gardinstång för kortänden och jag fixade krokar till ryggsäckarna i hallen.

Och visst blev det väl bra? I veckan kommer min nya, orangea soffa också!

Att skriva dagbok

Att skriva dagbok är för mig nästan livsnödvändigt. Jag skriver i stort sett dagligen och har med mig min dagbok i handväskan. Jag skriver inte så mycket om vad som händer utan mer om tankar, idéer och funderingar. Utöver det så har jag en bullet journal som dels är kalender, men även många av de listor för mål, planer och rutiner som kommer ur mitt dagboksskrivande.

Genom skrivandet kan jag formulera mina tankar och strukturera upp dem, mer än när de bara surrar i huvudet. På samma sätt fungerar bloggen för mig. När jag ska lägga ut något för allmän beskådan så kan jag fundera på dels hur jag vill uttrycka mina åsikter och tankar, men även vad jag faktiskt står för. På ett sätt föregår mitt dagboksskrivande mitt bloggande. Fast där går jag igenom mina tankar, funderingar och inre värderingar som sen kan göra att jag står för och tycker saker utåt.

På samma sätt som jag försöker få mitt dagliga agerande att stämma överens med min inre moral. Inte genom att sända ut allt jag tycker, men i alla fall kunna agera genuint. Då kan jag också i en konflikt eller diksussion även efteråt stå för varför jag gjorde som jag gjorde. Även om det var fel eller kunde ha gjorts bättre.

Jag matar igenom en hel del anteckningsböcker på ett år och jag läser sällan det jag skrivit. Det är inte riktigt poängen. Utan det är just för att sortera, rensa och strukturera mitt inre liv lite.

Skriver du dagbok?

Bilderna är från när jag bodde på hotell för några veckor sen. Väldigt vilsamt och fint!