Avsaknaden av etik

Jag för många samtal just nu i så många spår där jag inser mer och mer hur mycket vi i vår värld (främst den europeiska, vita väst men tyvärr påverkar vi stora delar av världen) idag saknar en form av religion. Eller spiritualitet om du vill. Eller för den delen, så som jag brukar se det, en gemensam, etisk kompass.

Missförstå mig rätt, jag har inget behov av att vi återgår till någon form av kristendom som allenarådande, eller för den delen anser att någon religion är bättre än en annan. Däremot börjar jag inse att vi har ett stort behov av etiska diskussioner och skapa vår moral utifrån en genomtänkt etik.

Jag själv växte upp i en religiös kontext och har kanske på så sätt med mig sedan barnsben en vana av att titta på sina värderingar, se moralen som ligger bakom och därpå den grundläggande etiken. Däremot inser jag mer och mer hur lite detta har skett i resten av världen omkring mig. Vi fastnar i diskussioner om värderingar, kanske tangerar vi moral men sällan går vi in på de svårare frågorna – varför är detta ett bra val? Kan det som är bra för en, vara dåligt för en annan?

För mig är det till exempel självklart att ge till tiggare. För någon som anser att det endast går till kriminella, att personen luras eller dylikt ter sig detta helt galet. Denna värdering av situationen kan vara helt rätt, det vet inte jag. Jag vet inte var mina pengar går. Men för mig handlar det inte om det, alls. Det handlar om att jag är uppfostrad till att se varje möjlighet till att hjälpa någon annan som i sig en god gärning. Att hjälpa andra blir således en grundläggande etik i min värld där jag därefter får ta olika moraliska ställningstaganden beroende på situation (där hjälp till någon kan bli till stjälp för någon annan – där behöver jag ha andra moraliska lager som kliver in). I fallet med tiggaren så slår alltså min etik och moral över och blir en värderingsskillnad i situationen, jämte den som endast ser till att värdera det som händer sen.

Det som då oftast sker är att jag inser att gemene man sällan funderat djupare än värderingar. Vi lever i en tid full med värderingar – varje politiskt parti har sådana. Det är bara att välja och vraka! Problemet för många blir när de är ovana vid att testa dessa värderingar mot sin egen moral och etik – de har sällan övats att tänka så långt! En värdering kan vara att man tycker sänkta skatter är bra för då får man ha mer kvar när lönen kommer. Om man då tittar djupare behöver man fundera på om man anser att en värld där det är var man för sig själv och att vi inte ska bidra till det gemensamma och kollektiva (för att då hjälpa de som inte har råd, vilket ibland även kan innefatta oss själv) är ok. För det är det synsätt som ligger bakom det agerandet. På samma sätt behöver den som är för höjda skatter acceptera att man då står för att det ska bli svårare att få ut en hög lön, själv välja vad man investerar i osv. Det är först i de här diskussionerna man kan inse att man kanske faktiskt har mycket gemensamt – det kanske landar in i att båda egentligen anser att skatter är bra, till en viss gräns och att de ska bekosta vissa, specifika ändamål.

För det är oftast när vi lämnar de yttre värderingarna och gräver djupare som vi oftast inser att vi är rätt lika. Sen kan det mynna ut i olika värderingar ändå, men då med någon form av respekt och förståelse.

Och det saknas idag. Det saknas något oerhört.

Vidare läsning: