Sommarlov, slow living och skärmtid

Bilderna ovan är från vårat dygn ute på min pappas båt, med honom och hans fru. Fantastiskt dygn! Jag återkommer mer till den.

På senare har jag funderat mycket på tid. Eller, på många av mina val som kopplar till tid och tidsåtgång. Jag har ingen mikro, ingen diskmaskin, ingen vattenkokare och faktiskt ingen ordentlig dammsugare (jag har en såndär sladdlös som bara är som ett skaft – den används mest pga katthår på möbler). I mångt och mycket har jag resonerat att det har med ljud att göra. Att jag slipper surret. Många vill gärna komma med råd om hur avlastande det vore för mig att ha dessa saker, att de sparar mig tid. Tid till vaddå, har jag tänkt. Jag har tänkt att jag ju gillar att diska och lyssna på pod, att det fungerar att damma med min statiska golvmopp och sen våttorka och att det går fort ändå med kastrull för tevatten. Men det är inte hela sanningen… nyligen insåg jag att jag gillar när saker tar den tid de tar. Jag hinner andas lite bättre i livet när allt inte går så fort. Tydligen finns det ett uttryck för detta: slow living. Vid lite googlande insåg jag att yes, det är vad jag sysslar med.

Jag försöker mer och mer låta det genomsyra mitt liv. Speciellt i relation till barnen. Att det får ta tid att äta (för att få Lilla att fokusera på maten behöver jag ibland mata henne), att det får ta tid att titta på när Stora för femhundraelfte gången ska hjula på gräsmattan. Vissa skulle kalla det mindfulness, men ordet har aldrig riktigt fungerat för mig. Det blir som ett påtvingat sätt att ta mental paus när annat behöver göras. Slow living gör att allt som behöver göras får plats ändå. Det är ett sätt att låta hela mitt liv skalas av från sånt som tar onödig tid så att det som bör få ta tid har plats att göra det.

För en annan sak jag insett är att jag rätt länge behövt göra annat. För att jag ska må bra måste mitt hem vara i ordning. Det har tagit tid. Jag flyttade hit förra våren och så sent som för några dagar sedan åtog jag mig ännu ett stort projekt: jag rev ut tre väggfasta garderober i barnens rum. Genom att göra detta fick rummet en helt ny känsla och jag kunde möblera mer harmoniskt. Möbler från andra rum kunde flytta in och skapade luft därifrån de kom.

När jag gjorde detta satte jag Lilla framför ipaden (Stora var hos en kompis). Vilket föranleder nästa fundering jag haft.

Skärmtid.Jag har länge känt att de sitter mycket framför skärmar. Jag har försökt fundera på en smart lösning men inte kommit i mål med en förändring. För jag har insett att mina barn får ipaden när de måste vara ur vägen. När jag behöver rensa en garderob, möblera om, måla eller riva garderober. Då sitter de där, för jag hinner inte. Jag inser ju att ett sätt att komma ifrån skärmen är just att jag gör något med dem eller i alla fall startar upp något, men ska jag fixa och dona så kan jag inte. Då måste mitt projekt rulla på och barnen mutas undan. Jag har ett projekt kvar och det är min uteplats. Den kan jag lösa en barnfri helg och nu i helgen åker allt sista bråte (det blir rätt skräpigt när man river ut saker).

Till hösten ser jag fram emot att skärmarna läggs undan. Jag använder faktiskt inte min telefon eller annan skärm så extremt mycket. Det blir såklart för bankärenden, viss ”tv” (men det kan lika gärna ske när barnen sover eller är hos sin pappa), för radio (kan lösas med blåtandshögtalare så ser de inte kopplingen lika tydligt) och för det sociala. Som ensamstående tycker jag att det är helt ok att tillåta mig sms:a vänner. Däremot har mycket researchande skett på telefonen, det ser jag fram emot att minska när färre färgval, renoveringar och sorterande ska ske framöver. Då behöver jag inte googla hur andra gjort eller fråga i olika forum.

Däremot har mitt rensande och sorterande redan gett resultat. Efter att i ungefär fem timmar ha slitit med de där garderoberna, så skulle jag packa för båtresan då vi sov i tält. Det gick jättefort! Stora ryggsäcken låg där den skulle i källarförrådet, sovsäckar, tält och upplåsbar madrass med pump låg i min garderob, barnens små ryggsäckar med ficklampor hängde i hallen och kläder, skor osv fanns där de skulle. Inga problem att packa och dra iväg!

Det blev ett fantastiskt dygn. Inte i lugn och ro och utan konflikter, men med tid. Tid att lyssna på många av Lillas funderingar och reflektioner. Tid att titta på när Stora om och om och om igen hoppade i vattnet. Tid att bada. Tid att hjälpa till med maten. Tid att umgås. Och lite skärmtid också. När middagen ska grillas kan det trots allt kräva lite väl lång tidsåtgång för två små barn.