Tiden mellan slut och början

Det är en så märklig tid, denna i juletid och sen kommer det nya året. Mitt i allt firar vi en sexåring (fast släktkalaset ställdes in då födelsedagsbarnet var sjuk). Nyår spenderades med min mamma och min brors hund. Vi gjorde tårta (denna tårtbotten fast bara vispa i 2 min, och sen denna chokladfyllning). Det blev supersött och övermäktigt, helt perfekt. Barnen var konstant för trötta, gnälliga eller alldeles underbara. Att se raketerna med Storasyster var så mysigt! Vi är båda lika förtjusta i dem.

Jag har även börjat planera för vårens plantering. Det är en utmaning att odla i bara två odlingsbäddar (och två små) samt balkonglådor och krukor. Men billigare att ställa i ordning i alla fall! Man får vara tacksam för det lilla.

Jag har även påbörjat det jag länge kännt ett behov av, att förändra mitt föräldraskap. Jag är ingen lektant, jag vill inte vara med och pyssla och måla. Så jag skapar nu förutsättningar för barnen att själva dra igång allt. Jag medlar inte i deras konflikter utan stöttar med sätt att tänka eller små tekniker för att lösa problemen. Jag övar upp att ha mer respekt för dem, genom att ha respekt för mig själv. Det verkar redan ge bra resultat.

Dagarna går märkligt snabbt och långsamt. Jag har börjat lära mig sticka vilket känns som att det äntligen var dags. Samtidigt avbryts jag konstant så det känns som att inget blir gjort. Kanske är det så det är i dessa dagar emellan; när det gamla året tar slut och ett nytt börjar. En stund av absolut allt och ingenting.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *